In the Ghetto – en påminnelse i adventstid

In the Ghetto, sången som Elvis gjorde berömd och många andra sjungit, är mitt val av sololåt på årets vinterkonserter. Den grep mig mer än jag hade trott.

In the Ghetto är ingen munter sång.
In the Ghetto är ingen munter sång.

Sång och musik är en viktig del av mitt liv, även om jag varken kan läsa noter eller spela något instrument. Att jag oftast klarar mig igenom t o m mörka november med rätt glatt humör, skyller jag delvis på att det är då höstterminens körsånger börjar sätta sig – och tonerna bli musik. På årets vinterkonsert hade vi i Corona, som vår kör heter, ett 60-talstema, samt förstås en del vintriga, juliga sånger. Jag sjöng en kort sololåt – In the Ghetto – som förenar de två tema.

Aldrig hade jag trott att Elvis gamla hit skulle gripa mig så som den gjorde. Den kan kanske ses som en mörkare pendang till den kristna grundberättelsen, med ett likaledes blodigt – men mer hopplöst – slut. Och om man sjunger den, lyssnar på orden, så är det ett sannskyldigt julens allmänmänskliga budskap.  Inte bara i det i dubbel bemärkelse hårda Chicago-klimatet, från förr, utan även i Sverige och Stockholm, i dag.

Känslosamheten kan passa i adventstid, då man får vara mer sentimental än någon gång annars, men budskapet bär året om: Ett barn behöver en hjälpande hand, om hen inte ska bli en arg ung man, eller kvinna, en dag.

Kallt, blåsigt och snöigt - vinter i Chicago.
Kallt, blåsigt och snöigt – vinter i Chicago.

As the snow flies
On a cold and gray Chicago mornin’
A poor little baby child is born
In the ghetto

And his mama cries
Cause if there’s one thing that she don’t need
It’s another hungry mouth to feed
In the ghetto

People, don’t you understand
The child needs a helping hand
Or he’ll grow to be an angry young man some day
Take a look at you and me,
Are we too blind to see,
Do we simply turn our heads
And look the other way

Well the world turns
And a hungry little boy with a runny nose
Plays in the street as the cold wind blows
In the ghetto

And his hunger burns
So he starts to roam the streets at night
And he learns how to steal
And he learns how to fight
In the ghetto

 Then one night in desperation
A young man breaks away
He buys a gun, steals a car,
Tries to run, but he don’t get far
And his mama cries
As a crowd gathers ‘round an angry young man
Face down on the street with a gun in his hand
In the ghetto

As her young man dies,
On a cold and gray Chicago mornin’,
Another little baby child is born
In the ghetto
And his mama cries

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s