Stockholm behöver ett Nobelcentrum, gärna i form av en centralt placerad märkesbyggnad. Blasieholmen kan vara rätt plats – men den byggnad som föreslagits är inte rätt för Blasieholmen.
Alfred Nobel, det pris och den stiftelse som bär hans namn är alla viktiga för Stockholm. Ett Nobelcentrum som kan samla verksamheten kring Nobels minne har länge varit efterlängtad och borde kunna förverkligas på en central plats i staden. Samtidigt vore en modern märkesbyggnad för det tidiga 2000-talet ett viktigt tillskott till Stockholm.
Blasieholmsudden mot Nybroviken är en sådan central plats som kunde rymma ett Nobelcentrum och försvara en märkesbyggnad. Men det måste göras på rätt sätt.
Utan att uttala mig om de estetiska värdena i det förslag som nu föreligger, kan jag konstatera att det är för stort – vilket inte minst påverkar de viktiga kulturhistoriska värdena på platsen. Tullhuset och hamnmagasinen är viktiga minnen från den långa tid då Stockholm var en annan, och kanske mer betydande, hamnstad – den tid som bland andra var Alfred Nobels. Om det föreslagna Nobelcentret på Blasieholmen skrev jag för ett drygt år sedan.
Stadsplaneringen går så sakteliga framåt enligt gängse rutiner och nu är det dags att diskutera detaljplanen. I underlaget ingår det stadsantikvariska utlåtandet från Stadsmuseet, som utgår från kulturmiljölagstiftningen. Den stadsantikvariska kompetensens uppfattning stärker oss i Folkpartiet i vår. De kulturhistoriska värdena på Blasieholmsudden måste beaktas i betydligt högre utsträckning.
Det föreslagna huset kan säkert byggas, men inte på denna plats. Och denna plats kan säkert bebyggas, på ett mer ansvarsfullt och passande sätt.
I en levande, växande stad behöver vi både framåtanda och respekt för den historia vi rör oss i. Stockholm, Blasieholmen och Nobel förtjänar bättre.
Stockholmdirekt skriver om Stadsmuseets utlåtande och har talat med mig, som vice ordförande inte bara i kulturnämnden utan också i det nya kulturmiljöutskottet som har sitt första möte nästa onsdag (8 april). Stadsmuseets utlåtande och plankartan bifogas här som pdf-filer:
5 Remissvar angående samråd om förslag till detaljplan för Nobel Center
Uppdatering 9 april 2015
I går sammanträdde kulturmiljöutskottet och biföll förslaget att avstyrka detaljplaneförslaget. Jag har kommenterat kulturmiljöutskottets beslut om Nobel Center i Sveriges Radios Kulturnytt. Vårt nej till David Chipperfields aktuella förslag till Nobel Center uppmärksammas också av brittiska Architect’s Journal liksom av The Independent, som intervjuat mig i dag.
Rasmus (liberal) 
Jag vet inte om Alfred Nobels minne är så viktigt att värna om, även om Nobelpriset ger PR för Sverige. Han var en av världens största vapentillverkare i och med köpet av Bofors Industrier vars produktion han lät ställa om till vapentillverkning för krigsändamål (bl.a. effektiviserade kanoner). Denna omständighet nämns sällan. Han tillverkade som känt även dynamit och hans fabriker i Vinterviken orsakade stora giftutsläpp som ännu inte är sanerade. I dag hade hans verksamheter självfallet inte platsat i en etisk fond och frågan är väl hur många som skulle acceptera ett pris från en av dagens stora krigsmaterieltillverkare och -exportörer till krigförande länder. Efter att ha sett sin egen dödsruna som hade publicerats felaktigt av en fransk tidning som hade förväxlat Alfred med hans bror skrev Alfred om sitt testamente och skänkte pengarna till Nobelprisändamål. Rubriken i tidningen löd: ”Dödens handelsman är död” och Alfred ville få ett bättre eftermäle. Han lyckades. I dag skulle det väl kallas ”greenwash”. Kostnaden för en sanering av Vinterviken beräknas f.ö. till 75 milj. kr., men ingen (allra minst Nobelstiftelsen som är helt ointresserad av detta) säger sig ha medel för saneringen. Däremot planerar Stockholms stad att ställa i ordning tomten på Blasieholmen (inkl. rivning av kulturhusen ) till en kostnad av c:a 140 milj. kr, vilket skattebetalarna får stå för. Därutöver planerar staden att betala 10 milj. kr./år i driftbidrag till det ev. Nobel Center. Tomten, vars värde har uppskattats till 1 miljard. kr får det exploaterande bolaget i praktiken betalt för att ta i anspråk. Tomträttsavgälden planeras nämligen till blygsamma 4 mijl. kr. /år samtidigt som fastighetsägaren Stockholms Stad betalar 10 milj./år i bidrag !! En märklig hushållning med kommunala skattemedel. Lägg därtill att två beslutande politiker mitt under samrådstiden går ut i reklamfilmer för exploatören där det b l.a. påstås att tomten är obebyggd (Joakim Larsson M) och att tullhuset måste rivas samt att stadsbyggnadsdirektören under ärendets behandling sa upp sig efter att ha accepterat ett erbjudande om att bli VD i exploateringsbolaget och att stadsarkitekten satt i den privata jury som valde ut det vinnande arkitektförslaget vilket inte tog hänsyn till kulturmiljön. Den här historien lämnar en något unken eftersmak och frågan om jäv är inte obefogad.
Ekonomin mm i projektet är förstås en egen diskussion. Öppenhet bör råda.
Starkt av kulturmiljöutskottet att stå upp för kulturmiljön ! Tack !
Tack!