En stad där fler kan röra sig

Färre bilar i innerstaden, är inte ett helt okontroversiellt budskap från oss liberaler i huvudstaden. Men Folkpartiets nya trafikpolitiska program gör, som en pragmatisk liberalism alltid måste göra, avvägningar mellan olika frihetsvärden. Och det står helt klart att inte alla kan få exakt som de vill på ett begränsat gatuutrymme i en växande huvudstad. Då måste prioriteringar göras.

Vad är viktigast, för att fler människor ska kunna leva i Stockholms stad och kunna ta sig fram, mellan hem, jobb, vänner, restaurangbesök, kulturaktiviteter, och allt annat vi storstadsbor älskar att och måste göra? Hur löser vi de utmaningar som uppstår när många människor ska och vill leva tätt tillsammans på en begränsad yta, och när vi vill värna en ren luft i stan, minimera klimatpåverkan och stärka trygghet och säkerhet på våra gator? På vilket sätt kan vi se till att de viktiga godstransporterna och leveranserna till butiker och företag, som är lika viktiga som persontransporterna för en levande, växande och attraktiv stad, kommer fram?

Allt detta berör naturligtvis oss på Kungsholmen i högsta grad, med några av stadens mest trafikerade gator och farligaste korsningar. För att inte tala om Essingeledens betongsår tvärs genom vår stadsdel.

Jag vid en av Stockholms ”värsta” korsningar, S:t Eriksgatan/Fleminggatan – som nu ska byggas om efter FP-initiativ.

Svaret är fler människor i rörelse – men inte i bil. Istället är det mer plats för cyklar, fotgängare och kollektivtrafik (gärna på spår) som behövs.

Medlen är smartare trängselskatter, begränsade och dyrare parkeringsmöjligheter (framför allt på genomfartsgator där inte minst kollektivtrafiken måste få ta större plats), och bättre vägar för bilarna, runt stan. Det är naturligtvis av största vikt att Stockholm äntligen får sin Förbifart, och en fungerande ringled – efter Norra länken är Österleden den saknade länken. För bilen kommer att behövas och finnas, också i storstadsregionen, även i framtiden.

Finansieringslösningarna är också viktiga, med begränsade offentliga medel och långa önskelistor. Att bygga både all kollektivtrafik vi behöver, och de vägar som fortfarande behövs, blir svårt med traditionell skattefinansiering (även om staten bidrar med motiverat betydligt större resurser eftersom den överväldigande merparten av landets kapacitetsproblem finns här). Trängselskatt och vägavgifter kommer att behövas.

Jag är glad över att Folkpartiet nu har skaffat sig en offensiv liberal trafikpolitik för huvudstaden – och för att själv ha varit med och påverkat lite i marginalen. När vårt representantskap antog programmet yrkades på och bifölls ändringar som jag föreslagit, bl.a. kring varutransporternas betydelse och fysiskt tillgängliga gångstråk. För en stad som är tillgänglig för personer med funktionsnedsättningar, blir också mer tillgänglig för alla andra.

Läs hela Folkpartiets trafikprogram här, från Madeleine Sjöstedts blogg. Fler som bloggar: Lotta Edholm, Jesper Svensson, Mark Klamberg, Mikael StåldalLiberala Studenter, FP Kungsholmen. Media: ABC 1, 2, Stockholmsnytt, SvD.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , ,

2 thoughts on “En stad där fler kan röra sig”

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s