Kategori: Kungsholmen

Vi kan göra skillnad, i smått och stort

Går det att påverka politiken och samhällsutvecklingen? Javisst – nya Fridhemsplan och dess kiosker är ett uppmuntrande lokalt exempel. Tillsammans kan vi också göra skillnad i de stora frågorna.

Låt mig avsluta veckan med en optimistisk betraktelse, med avstamp i det nära och lokala (och en insändare i lokaltidningen). 2016 har inneburit omvälvande händelser i världen och i vår närhet. Som enskild människa kan det kännas tufft och svårt att försöka påverka sin omvärld i en bättre riktning – men visst går det att göra skillnad. Det är förstås enklare i det lilla och vardagsnära – och här finner jag i höst exemplet nya Fridhemsplan, och dess kiosker. Med flera års opinionsarbete har vi lyckats påverka så att Fridhemsplan kommer att göras om, få mer torgkänsla och präglas mer av folkliv än biltrafik. Och i höst har vi lyckats rädda de uppskattade kioskerna på Fridhemsplan. Jag skriver ”vi” och menar politiker men framför allt Kungsholmsbor och andra som gjort sina röster hörda.

Steget är förstås långt från Fridhemsplan till de stora frågorna i världen – men jag menar att det går att påverka utvecklingen i stort liksom i smått. Den folkrörelse på webben som börjat ta form under devisen #jagärhär – att motverka näthat och rasism med positiva, kärleksfulla, konstruktiva och uppmuntrande kommentarer – är ett tecken. Världens progressiva krafter har mycket att göra men tillsammans kan vi göra skillnad.

I det lilla – insändare från Vårt Kungsholmen nedan.

Kioskerna visar att vi kan göra skillnad

Ibland kan det verka svårt eller rentav omöjligt att påverka politiken och omgivningen – men det går. Det visar exemplet Fridhemsplans kiosker.

Förslagen om ett nytt Fridhemsplan utan kiosker mötte stort motstånd. Vi var många, bland annat liberaler, som gladdes över omdaningen – men som också menade att platsen skulle förlora mycket av sitt syfte och sin själ utan kioskerna. Ett torg behöver små näringsidkare! Och se, det gick att påverka! Även för oppositionspolitiker och vanliga kommuninvånare.

Första segern var att kioskerna skulle få återvända. Andra segern var att de får återvända till den bästa platsen, dvs själva den breda trottoaren i söderläge utanför Åhléns.

Nu hoppas vi liberaler att de nya kioskerna kan bli i form av de Stockholmskiosker som tagits fram i en arkitekttävling. Och att vi kan få mer torghandel, kanske både matmarknad och loppis, även söder om Drottningholmsvägen.

Engagemang i vårt samhälle gör skillnad. Ibland märks det snabbt och konkret. Ibland tar det förstås längre tid än med Fridhemsplans kiosker. Men i de långsiktiga stora frågorna är det ännu viktigare att försöka påverka. Det går!

Rasmus Jonlund
Kungsholmsbo och kommunpolitiker (L)

Bild: ur Vårt Kungsholmen 10 december, nr 49, 2016.

Stockholmskiosker på Fridhemsplan

Kioskerna ska få finnas kvar på ”nya Fridhemsplan” – men det kan bli en återkomst i ny form. Vi liberaler vill se konceptet Stockholmskiosker förverkligas, med start på Fridhemsplan.

STOCKHOLMSKIOSK. Dalahästen, ett av de vinannde bidragen, av Saga Karlsson och Linda Oredsson.
STOCKHOLMSKIOSK. Dalahästen, ett av de vinannde bidragen, av Saga Karlsson och Linda Oredsson.

Fridhemsplan ska äntligen omvandlas. Liberalerna och jag har propagerat länge för ett större, grönskande torg i soligt söderläge – med större plats för människor, handel och folkliv. Biltrafiken ska få flytta in i skuggan genom att den breda mittrefugen tas bort. Nu är dessa planer på väg att  bli verklighet.

Stockholmskioskerna är ett nytt koncept som togs fram för några år sedan – dåvarande kulturborgarrådet Madeleine Sjöstedt beskrev idén på sin blogg, där du också kan se bilder på de tre vinnande förslagen.

Tanken var att de många små byggnaderna i Stockholms stadsmiljö skulle kunna få ett mer tilltalande utseende som samtidigt gav ett modernt, Stockholmstypiskt tillägg. Tyvärr lades tanken med Stockholmskioskerna i träda efter valet. Det är tråkigt, för Stockholms stadsmiljö, och för vårt anseende, efter att staden (och de tävlande arkitekterna) lagt ned så mycket arbete.

Kioskerna vid Fridhemsplan såg ett tag ut att vara hotade – de ansågs inte få plats på det nya torget. Vi liberaler hörde till dem som protesterade livligast, och vi och de andra som värnade kioskerna fick rätt. Kioskerna med de små näringsidkarna får komma tillbaka när det nya torget är klart. Vore det då inte passande att låta Stockholmskioskerna göra sin fullvärdiga entré i stadsmiljön här, på Kungsholmens mest urbana plats?

Jag skriver om Stockholmskiosker till Fridhemsplan i veckans Vårt Kungsholmen (se nedan).

Läs vad jag tidigare skrivit om Fridhemsplan.

Vårt Kungsholmen 22 oktober 2016.
Vårt Kungsholmen 22 oktober 2016.

Levande Fridhemsplan rymmer både kiosker och folkliv

Ta chansen att  göra Fridhemsplan till något riktigt bra – en piazza för Kungsholmsborna, i soligt söderläge. Det kan göras utan att köra bort kioskerna och de små näringsidkarna.

Vårt Kungsholmen 20/2016, 14 maj.
Vårt Kungsholmen 20/2016, 14 maj (klicka på bilden för förstoring).

Fridhemsplan och Drottningholmsvägen har potential att bli Kungsholmens urbana hjärta – men stadsmiljön lämnar i dag mycket övrigt att önska. Här borde vi kunna skapa utrymme för mer folkliv. Mer plats för människor och mindre för bilarna, helt enkelt. Liberalerna har drivit frågan om förnyelse av Fridhemsplan i flera år. Vi har förespråkat mer grönska och en betydligt bredare trottoar på norra sidan, dvs i söderläge. Den breda, meningslösa mittrefugen på Drottningholmsvägen kan tas bort.

Nu ska Fridhemsplan och Drottningsholmsvägen äntligen göras om – men då försvinner de populära kioskerna, och man har inte velat ge dem plats att återuppstå efter omgörningen. Det vänder vi oss mot. Och vi liberaler tycker det är fel att ange tillgängligheten som orsak till att inte ha några kiosker i framtiden. Det är en felaktig och onödig motsättning man målar upp. Självklart ska tillgängligheten bli mycket bättre – men utrymmet med en bredare trottoar med torgkänsla räcker. Det gäller bara att planera klokt. Om detta har jag tidigare talat med Vårt Kungsholmen (se även bilden). Glädjande nog verkar den rödgröna majoriteten genom trafikborgarrådet tänka om (Vårt Kungsholmen 16 maj).

Men vi vill ännu mer med Fridhemsplan. Vi hoppas att de som styr staden bejakar fler av våra idéer – och skapar en solig piazza istället för dagens motorled. Ett grönskande Fridhemsplan med kiosker, uteservering och gärna matmarknad, kanske loppis och antikmarknad på helgerna? Med mer folkliv och större tillgänglighet kan fler människor vistas på Fridhemsplan – det ökar både trivseln och tryggheten.

Läs också gärna vår insändare i veckans Mitt i (även nedan).

Mitt i_Fridhemsplan_160517

Levande Fridhemsplan – med kiosker och serveringar

Äntligen ska Drottningholmsvägen vid Fridhemsplan göras om. Vi liberaler har länge förespråkat mer av torg och folkliv. Då borde kiosker med blommor, korv och annan försäljning vara självklara. Vi motsätter oss att dagens små näringsidkare tvingas bort!

Mer träd och planteringar, mer plats för uteserveringar, gärna gemensam för alla restauranger och caféer invid det framtida torget, då kan Fridhemsplan gå från asfaltsgrå trafikapparat till piazza med grönska och folkliv. Allt i soligt söderläge!

Torget söder om Drottningholmsvägen vid Hantverkargatans slut, idag en ofta bortglömd plats, kan leva upp ännu mer som marknadsplats. Kanske både frukt och grönt, om helgerna loppmarknad och antikhandel, och varför inte plats för kultur, tillfällig konst och teater, som många Kungsholmsbor efterlyser?

Modern stadsbyggnad för mer folkliv och fysiskt tillgänglighet skapar också en tryggare plats för alla.

Dagens rödgröna styrande i Stadshuset borde tänka om. Ta chansen, lyssna på oss liberaler och gör något riktigt bra av Fridhemsplan – för stockholmarna och Kungsholmsborna!

Rasmus Jonlund (L)
kommunfullmäktige

Björn Ljung (L)
kommunfullmäktige, stadsbyggnadsnämnden

Maria Johansson (L)
vice ordförande Kungsholmens stadsdelsnämnd

Landstingsparken – en oslipad diamant

Parker är en väsentlig del av en tät, växande stad. Landstingsparken på Kungsholmen har stor potential att bli något betydligt bättre än i dag. Det uppmärksammar nu Liberalerna på Kungsholmen.

Människor i alla åldrar behöver platser för lek, förströelse, vila och aktiviteter. I en levande stad är det viktigt att sådana möjligheter finns i det offentliga – och i Sverige är vi kanske särskilt måna om att kunna vistas ute de ljusare månaderna på året. Grönskande, trygga parker är därför väsentliga delar av den täta, populära kvartersstaden. Vi liberaler på Kungsholmen har varit mycket aktiva i frågor om våra lokala parker, stränder och kajer. Nu tar vi tag i nästa: Landstingsparken. Vårt Kungsholmen och SVT Stockholm rapporterar om vårt förslag om att lyfta Landstingsparken.

Landstingsparken 1
Landstingsparkens södra del med Graverska huset.

Landstingshusets tomt är inte en offentlig park som staden kontrollerar på samma sätt som andra parker. Den är likväl öppen för allmänheten, och utnyttjas inte minst av många barn från olika förskolor med trånga eller obefintliga egna gårdar. Här finns grönska och planteringar, men också mycket asfalt. Mer borde kunna göras i en positiv dialog mellan staden och landstinget, tycker vi.

Liberalernas representanter i Kungsholmens stadsdelsnämnd har därför lagt en skrivelse som mynnar ut i nedanstående tankar och idéer.

  • Utveckla parkytorna och utöka grönområden och planteringar.
  • Säkerställ fysisk tillgänglighet och trygghet, med utgångspunkt att alla ska kunna röra sig i hela parken.
  • Minska bilvägar och parkeringar. Prioriterade för parkering bör vara långväga landstingsledamöter i länet och personer med särskilt parkeringstillstånd, men i övrigt bör utrymmet kunna minskas. Cykelparkeringar kan däremot utökas. Mindre och mer avgränsade bilvägar med funktion av gårdsgator skulle ge tomten en prägel av människors rörelse och aktivitet.
  • Minska asfalterade ytor, vändplaner mm som utnyttjas sparsamt i dag, till förmån för gångar i mindre skala, delvis med stensättning, givetvis med höga krav på fysisk tillgänglighet.
  • Skapa ytterligare lekpark, tillgänglig för förskolor i området men också alla barn även under veckodagar.
  • Gör parken attraktiv för rörelse och hälsa. Här kan finnas både gräsytor för utejympa och spontan rörelse under de varmare månaderna, och utegym kanske i en skuggigare del.

Läs gärna hela skrivelsen på Liberalerna Kungsholmens blogg!

Äntligen stad i Stadshagen

Kungsholmen växer – och växer samman. Nu är det dags att bygga kvartersstad även i Stadshagen. Liberalerna har varit pådrivande för utveckling av Stadshagen.

Nya korsningen S:t Göransgatan/Mariedalsvägen. Ill David Wiberg (stockholm.se)
Nya korsningen S:t Göransgatan/Mariedalsvägen. Ill David Wiberg (stockholm.se)

Förändring och förtätning har skett snabbt på norra och västra Kungsholmen. En helt ny stadsdel har växt fram, i den populära kvartersstadens form. Stenstadens klassiska kvartersstruktur är inte bara uppskattad: den har också fördelen att den rymmer många bostäder för ett växande Stockholm.

Nu är det dags för nästa steg, luckan mellan Hornsberg och ”gamla” Kungsholmen om man så vill: Stadshagen.

De nya gatorna och kvarteren i Stadshagen (stockholm.se)
De nya gatorna och kvarteren i Stadshagen (stockholm.se)

Stadshagen präglas i dag av relativt gles bebyggelse, och mycket obebyggda områden. Buskage och backar som nu ska få lämna plats för bostäder, totalt 1 900; flera nya torg; och park. Förtätningen kommer ske vid S:t  Göransgatan och vid nya gator – det är Kellgrensgatan och Franzéngatan som kommer förlängas och mötas uppe på Stadshagsberget, intill idrottsplatsen. Stockholmdirekt har skrivit om planerna för nya Stadshagen. Samråd pågår just nu i Stockholms stad. I veckans Mitt i skriver vi från Liberalerna om planerna, se nedan!

Vi liberaler har länge arbetat för att bygga mer stad på Kungsholmen: kvarter, parker, torg. Det ger fler bostäder, förutsättningar för folkliv, och ökad trygghet. Det kommer bli ett lyft för oss och hela Stockholm.

Bygg ihop Kungsholmen

Stadshagen är en del av Kungsholmen med stor potential. Här kan det bli både tryggare och snyggare – och plats för fler bostäder och verksamheter. Liberalerna har länge förespråkat förtätning och att vi bygger ihop Kungsholmen genom stadsmässig bebyggelse, och det gäller inte minst Stadshagen. Liberalerna har inte minst genom Kungsholmsbon Björn Ljung varit drivande i utvecklingen och vi gläds över de planer som nu presenteras.

Stadens planer för nya Stadshagen kommer medföra stora fördelar: För de personer som kommer flytta in i de 1 900 nya bostäderna (många mindre lägenheter). För dem av oss som välkomnar nya verksamheter, affärer, restauranger och mer folkliv. För tennisspelare. För alla dem som gillar den klassiska stenstadens populära kvartersstruktur. Och för alla som önskar ökad trygghet.

Vi vill slå vakt om att möjligheter till aktiviteter och folkliv värnas, inte bara i kommersiella utan också i offentliga utrymmen. Idrottsplats, nya torg och parker är därför viktiga att värna – när vi äntligen bygger klart Stadshagen.

Mitt i Kungsholmen 2 februari 2016.
Mitt i Kungsholmen 2 februari 2016.

Tryggt Stadshagen

Hela Kungsholmen ska vara tryggt, för alla. I Stadshagen ryms både fler bostäder, och sociala verksamheter. Folkpartiet vill se konstruktiva lösningar kring t ex sprutbytesprogrammet. Det skriver tre liberaler i lokaltidningarna.

Kungsholmen är en av Stockholms tryggaste stadsdelar, om inte rentav den tryggaste. Det uppger Kungsholmsborna själva i enkäter. Den tryggheten måste gälla hela vår stadsdel (och hela vår stad). Samtidigt upplever vissa otrygghet vilket måste tas på allvar. Det kan handla om allt från bättre städning och parkskötsel över belysning, till kunskap och dialog om frågor som sprutbytet och andra sociala verksamheter.

Stadshagen är ett område med annorlunda karaktär än de mer tätbefolkade och kvartersbebyggda delarna. Här finns också flera av stadens sjukvårds- och sociala verksamheter: S:t Görans sjukhus, Norra Stockholms psykiatri, Stadsmissionen och sprutbytesprogrammet. Nu kommer även denna del av Kungsholmen att förtätas med fler bostäder, samtidigt som behovet av sociala verksamheter kvarstår. Vi i Folkpartiet anser att det är viktigt att vi kan skapa trygghet för alla invånare i vår stad – barnfamiljer, äldre, idrottare, men även de som lider av missbruk, hemlöshet eller psykisk sjukdom. Om detta skriver tre Kungsholmsliberaler – Maria Johansson, Magnus Liljegren och jag – i veckans Mitt i – se nedan. Uppdatering 21 oktober: Vi skriver också i Vårt Kungsholmen/StockholmDirekt

Tryggt och städat i Stadshagen

MITT I Kungsholmen 13 oktober 2015.
MITT I Kungsholmen 13 oktober 2015. Klicka för större bild.

Många delar av Kungsholmen utvecklas i snabb takt. Stadshagen öster om Hornsberg är nästa steg – här kommer det också bli fler bostäder och verksamheter, inte minst vid Stadshagens IP, vilket kommer att bidra till ökad trygghet. Men redan nu behöver vi göra åtgärder för att öka tryggheten och trivseln.

Sjukvård och sociala verksamheter finns i Stadshagens närhet. Det är viktiga funktioner för att alla stockholmare ska känna trygghet, även den som lider av missbruk, hemlöshet eller psykisk sjukdom. En viktig verksamhet är sprutbytesprogrammet, som sannolikt kommer att permanentas. Då är det viktigt med en dialog i lokalsamhället. Att sprutbytet bör finnas på fler platser och med en mobil verksamhet, inte bara på Kungsholmen, är en tanke som är viktig att utveckla.

Otrygghet handlar också ofta om hur närmiljön ser ut. Där finns en del att göra. Parker behöver skötas, bänkar repareras, klotter saneras, belysningen förbättras, papperskorgar finnas – och tömmas. Det är små, vardagliga åtgärder som kan bidra till ökad trygghet.

Stadshagen ska utvecklas, och enkla men viktiga steg kan tas redan nu. Så får vi ett Stockholm och Kungsholmen med plats för alla.

Maria Johansson (FP)
vice ordförande Kungsholmens stadsdelsnämnd

Rasmus Jonlund (FP)
kommunfullmäktige

Magnus Liljegren (FP)
ordförande Folkpartiet Liberalerna Kungsholmen

Dold terrass kan bli Stockholms nya soliga servering

Vårt växande Stockholm behöver fler platser för umgänge och folkliv. Landstingshusets terrass på Kungsholmen är en oslipad diamant som skulle kunna bli en träffpunkt, med en solig servering.

SOLSIDAN. Landstingshusets terrass borde utnyttjas bättre, tycker jag. Bild och rubrik från stockholmdirekt.se (foto Per Brandt, text Andreas Jennische).
SOLSIDAN. Landstingshusets terrass borde utnyttjas bättre, tycker jag. Bild och rubrik från stockholmdirekt.se (foto Per Brandt, text Andreas Jennische).

Stockholm behöver fler platser där människor kan träffas, umgås, roa sig och ta det lugnt. Särskilt de soliga, varma veckorna på året är något vi på våra breddgrader gärna vill utnyttja. Om somrarna flockas stockholmare och besökare följaktligen till parker, stråk och vattenhål utomhus, gärna nära vatten. Det är något jag och Folkpartiet vill uppmuntra.

De senaste åren har Stockholm fått flera nya serveringar i trevliga utomhusmiljöer, på gårdar, i grönska, vid och på vatten. En plats med stor potential är Landstingsparken, närmare bestämt den stora terrassen på södersidan av Landstingshuset. Parken används dagtid av dagisklasser, tidningsläsare, solbadare och fikasugna – men mer kan göras för fler!

Landstingshusets terrass skulle kunna bli platsen för en ny servering i soligast möjliga söderläge, från frukost till middag. Det skulle ge ytterligare liv och syfte åt det gamla garnisonssjukhuset, som en gång hade huvudentré mot sjösidan där  terrassen i dag ligger.

I Landstingshuset finns en restaurangverksamhet och ett restaurangkök. Den fysiska tillgängligheten till terrassen borde inte vara några problem, den ligger i nivå med marken på östsidan. Utformning och upplägg behöver naturligtvis fungera utifrån säkerhet och störning för arbetsplatser och de omkringliggande bostäderna – men kan Stadshuset vara ett turistmål året om, bör väl en servering vid Landstingshuset inte vara en omöjlighet?

Verksamheten får förstås gärna också ha ett kulturellt innehåll. Att lyfta fram det gamla Garnisonssjukhuset med dess historia, som säger mycket om Stockholm från 1800-talet och framåt, är dessutom en kulturgärning i sig.

StockholmDirekt och Vårt Kungsholmen skriver om min idé om en servering på Landstingshusets terrass, som jag hoppas ska mottas positivt av de instanser som bestämmer över platsen. Wikipedia om Landstingshuset. Landstingets broschyr om Landstingshuset (pdf). Om konsten i och kring Landstingshuset (pdf).

Städa upp Hornsberg

Parker ska vara fulla av grönska och folkliv – inte skräp. Fler sopkärl och möjligheter att återvinna kartong och glas behövs vid Hornsbergs Strand, menar vi i Folkpartiet.

Sol och folkliv har präglat åtminstone delar av sommaren i Hornsberg. Offentliga, avancerade toaletter är på plats, och badförbudet är äntligen hävt. Men mer behöver göras. Det gäller dels trafiksituationen, och dels nedskräpningen. Vi i Folkpartiet fortsätter att slå vakt om Kungsholmens parker och allas möjlighet att vistas och vara trygga där. Då måste det också gå lätt att plocka upp och städa efter sig. Överfulla papperskorgar och sopkärl är ett stort problem vilket alla som passerat Hornsbergs Strand efter en varm sommardag lätt kan konstatera.

Fler och större sopbingar, och återvinningskärl för framför allt glas och kartong, behövs. I senaste Vårt Kungsholmen skriver jag tillsammans med stadsdelsnämndens vice ordförande Maria Johansson och vår lokala ordförande Magnus Liljegren om Folkpartiets senaste förslag för att städa upp Hornsberg.

Uppdaterat 29 september: I dag skriver Maria Johansson, Magnus Liljegren och jag även i Mitt i Kungsholmen, se Folkpartiet Kungsholmens blogg.

Städa upp på Hornsbergs strand

Vårt Kungsholmen 34/2015, 22 augusti.
Vårt Kungsholmen 34/2015, 22 augusti. Foto Magnus Liljegren.

Sommaren blev kallare och blötare än många hoppats, men så snart solen och värmen kom tillbaka gav vi stockholmare oss ut i våra vackra parker, inte minst här på Kungsholmen. Hornsbergs Strand visade liksom i fjol snabbt sin popularitet. Tyvärr såg vi återigen en del trista effekter, inte minst i form av nedskräpning.

Vi gläds som många andra Kungsholmsbor åt både sol och folkliv. I år kom lyckligtvis de nya offentliga, självrengörande toaletterna äntligen på plats vid Hornsberg. Dessutom hade badförbudet äntligen hävts, vilket vi arbetat för i flera år. Men nedskräpningen förblir ett stort problem, som vi vill göra något åt.

De flesta som vistas på Hornsbergs strand försöker göra rätt och plocka med sig sitt skräp från gräsmattor och solytor – men det hjälper inte när sopkärlen inte räcker till. Mängder av fulla soppåsar och löst liggande skräp har samlats vid papperskorgar, även typen ”Big Belly” har snabbt blivit överfull. Flaskor och kartonger är en stor del.

Folkpartiet vill att Hornsbergs strand ska vara både tryggt och snyggt, för alla Kungsholmsbor och stockholmare. Vi välkomnar och efterlyser fortsatta och förstärkta insatser med polis-, hastighets- och parkeringsbevakning. Och vi kommer i stadsdelsnämnden efterlysa åtgärder mot nedskräpningen. Fler och större sopkärl behövs – och varför inte en återvinningsstation? Stockholmarna ska inte behöva fylla sopkärlen med glasflaskor och pizzakartonger, mitt i Stockholm.

Maria Johansson (FP)
vice ordförande Kungsholmens stadsdelsnämnd

Rasmus Jonlund (FP)
kommunfullmäktige

Magnus Liljegren (FP)
ordförande FP Kungsholmen

Norr Mälarstrand vid Preem – vad ska platsen heta?

Kajen nedanför Kungsholmstorg är en plats med stor potential. Kajplanen borde utvecklas – och få ett namn. Holger Bloms plats? Katarina Taikons plats? Eller kanske helt enkelt Kungsholmskajen? Vad tycker du?

NAMNLÖS PLATS. Poserar med jetlag i uppfriskande svensk försommarblåst på Norr Mälarstrand
NAMNLÖS PLATS. Poserar med jetlag i uppfriskande svensk försommarblåst på Norr Mälarstrand ”vid Preem-macken”.

Norr Mälarstrand är en av Stockholms vackraste sträckor, och ett av stadens bästa lägen finns på kajen nedanför Kungsholmstorg. Hela det uppskattade park- och promenadstråket har potential att utvecklas, och det gäller i synnerhet platsen vid kajen i dess mitt. En plats som konstigt nog saknar ett vedertaget och allmänt bekant namn. Det vill jag ändra på, och har därför tagit initiativ till en namntävling vilket Vårt Kungsholmen och Stockholmdirekt uppmärksammar.

Folkpartiet vill utveckla Norr Mälarstrand på ett sätt som skapar mer folkliv och samtidigt tillvaratar de stora värdena i vattnets öppenhet, tillgänglighet och vyer.

Diskussionen går nu hög om ett aktuellt förslag som skulle ta upp större delen av vattenytan längs kajen med fasta installationer (en diskussion som jag skrev och uttalade mig för lokaltidningen om förra veckan).

En plats namn har betydelse för dess identitet och utveckling. En plats som inte ens har något namn är svår att skapa fokus kring. Vad ska vi kalla ”platsen vid Preem-macken”?

Detta toppenläge förtjänar ett toppennamn. Något med geografisk koppling, som Riddarfjärdstorget/plan? Södra Kungsholmstorg? Kungsholmskajen? Eller en känd person med anknytning till Stockholm och Kungsholmen – kanske Yngve Larsson, om han inte får sin park vid Stadshuset? Han var ju verksam redan då Norr Mälarstrand anlades i början av 40-talet. Eller är det dags för den legendariske stadsträdgårdsmästaren Holger Blom, som stod bakom just Norr Mälarstrands-parken (bland mycket annat). Ett alternativ är ett namn med internationell koppling eller som uppmärksammar mänskliga rättigheter. Kanske Katarina Taikons plats, för att uppmärksamma en person som haft stor betydelse för en av Sveriges och Europas mest förföljda grupper, romerna, vars utsatta situation är smärtsamt och brännande aktuell i dag?

Var med och kom med förslag! Vad tycker du att platsen vid macken ska heta? Du kan mejla lokaltidningen Vårt Kungsholmen på vk@direktpress.se, med ärenderad ”Namnförslag”.

* * *

Uppdatering 13 augusti: Ett 30-tal namnförslag kom in och sex finalister har valts ut. Läs mer hos Vårt Kungsholmen. Du kan rösta på lokaltidningens Facebook-sida eller via mejl till vk@direktpress.se

Utveckla Norr Mälarstrand – för alla

Norr Mälarstrand har potential att utvecklas. Fler verksamheter och platser för folkliv är välkomna – men vattenkontakten måste vara också möjlig för alla, inte bara dem som betalar för sig.

PLATS MED POTENTIAL. Norr Mälarstrand behöver utvecklas. (Wikimedia/Holger Ellgaard.)
PLATS MED POTENTIAL. Norr Mälarstrand behöver utvecklas. (Wikimedia/Holger Ellgaard.)

Utvecklingen av Norr Mälarstrand har diskuterats länge. Från Folkpartiets sida vurmar vi både parker och andra offentliga platser, och vill se mer folkliv runtom på Kungsholmen. Då har Norr Mälarstrand stor potential – i dag mestadels en vacker promenadsträcka men med några undantag inte så mycket mer. Det vill vi ändra på, inte minst området mellan Stadshuset och Kungsholmstorg.

Staden har lagt fram ambitiösa planer för Norr Mälarstrand (Vårt Kungsholmen). Det handlar inte minst för platsen vid Kungsholmstorg, som kanske har störst potential – men som symtomatiskt nog saknar ett självklart och vedertaget namn. ”Vid Preem-macken” får ofta räcka – och mer än så vill vi väl med Kungsholmens och kanske Stockholms finaste strand/kaj-område, i sitt soliga söderläge?

Men det finns invändningar mot planerna för Norr Mälarstrand. Stadsmuseet har kritik utifrån sin kulturhistoriska expertis om kulturmiljön.

Det är synpunkter som behöver vägas in i en helhetsbedömning, som jag säger till Vårt Kungsholmen i dag.

Jag och Folkpartiet tycker att det är viktigt att alla har tillgång till vattnet, kajen och promenaden – oavsett plånbokens tjocklek eller eventuell funktionsnedsättning. Vi ser gärna fler serveringar, caféer, sjömack osv, och fler och enklare möjligheter att ta sig över gatan ner mot platsen vid vattnet. Men visst är den fantastiska utsikten uppifrån Kungsholmstorg ner mot Riddarfjärden också värd att värna?

Norr Mälarstrand behöver utvecklas, men vi ska inte göra misstag som missar helheten.

Uppdatering: Efter sitt på kulturhistoriska grunder kritiska remissvar om Norr Mälarstrands-planerna, kritiserades Stadsmuseet bl a för att bara ta hänsyn till utsikten och inte människor (Stockholmdirekt/Vårt Kungsholmen). Jag försvarade museet och förklarade dess roll – som inte är att främja bostadsbyggande eller ”roliga caféer” (även om de inte har något emot sådant, givetvis), utan just att uppmärksamma kulturmiljövärdena (Stockholmdirekt/Vårt Kungsholmen).