Historiskt handslag för handeln

Helgens godaste nyhet kom från Bali. Att man för första gången nått ett avtal i förhandlingarna om frihandel är oerhört viktigt för människor i alla världens länder. Särskilt om ökat förtroende smittar till t ex klimatsamtalen.

Ett litet steg för frihandeln – men ett stort steg för de internationella handelsförhandlingarna. Så kan man sammanfatta det handelsavtal som världshandelsorganisationen WTO till slut enades om på Bali tidigt i går morse svensk tid. Avtalet, som ska underlätta handeln genom enklare procedurer och bl.a. minskad korruption i tullsystemen, förtjänar att kallas historiskt. Inte för själva framstegen, som är ganska små, utan för att det överhuvudtaget blev ett avtal.

Enorma containerfartyg står för en stor del av volymen i världshandeln. "Estelle Maersk" lämnar Europoort i Rotterdam - en av världens största hamnar. Foto: Wikimedia/Quistnix.
Enorma containerfartyg står för en stor del av volymen i världshandeln. ”Estelle Maersk” lämnar Europoort i Rotterdam – en av världens största hamnar. Foto: Wikimedia/Quistnix.

Doha-rundan, som de pågående internationella handelsförhandlingarna kallas, har pågått i princip under hela 2000-talet utan att göra framsteg. Gårdagens avtal är det första som WTO har åstadkommit sedan sitt grundande 1995 (då som ersättning för det tidigare GATT-systemet). Faran har på senare tid varit att många länder skulle ge upp och istället satsa på regionala handelsavtal. De pågående frihandelsförhandlingarna mellan EU och USA är ett exempel.

Ett amerikanskt-europeiskt handelsavtal vore fortfarande oerhört betydelsefullt, men det vore förödande för frihandeln i stort om sådana bilaterala uppgörelser skulle komma att ersätta världsomspännande avtal.

Frihandel gynnar alla. De teoretiska resonemangen är inte alldeles lättillgängliga – själv minns jag resonemangen om komparativa fördelar i muttrar och vete i gymnasiets samhällskunskapsbok; ekonomistudenter lär lägga mycket tid på Heckscher-Ohlin-teoremet (frihandelsforskning var det som gav förre Folkpartiledaren och professorn Bertil Ohlin hans ekonomipris till Alfred Nobels minne). I praktiken har det dock varit tydligt att en friare handel gör alla rikare. Naturligtvis sker handel och ekonomiskt utbyte inte i en oreglerad värld – arbetsförhållanden och miljökrav är sådant som oundvikligen ska beaktas med olika metoder. Men tullar och subventioner är sådant som skadar mer än det hjälper, även dem som de är tänkta att skydda.

Den ekonomiska betydelsen av Bali-avtalet är talande: Mellan 400 och 1.000 miljarder dollar årligen i tillskott till världsekonomin, 21 miljoner jobb – 18 miljoner av dem i utvecklingsländerna. Och detta alltså med ett begränsat avtal som inte alls når så långt som vi skulle önska. Exportberoende länder och tillväxtländer väntas gynnas mest.

Frihandel stärker också fredlig samverkan och främjar förståelse mellan länder och människor. Starka ekonomiska band och ömsesidig nytta motverkar konflikter, och gör åtminstone att man vill lösa de som uppstår på ett konstruktivt sätt.

Förtroende är också vad som krävs i internationella förhandlingar. Förhoppningsvis kan frihandelsgenombrottet på Bali stärka förtroendet inte bara i fortsatta handelsförhandlingar, utan också underlätta andra internationella överenskommelser. Konstruktiv förhandlingsanda vore välkommet inte minst för klimatet.

Om det nya världshandelsavtalet: SvD 1, SvD 2, DN/TT, DI/TT.

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s