Tagg: provval

Vad ska jag i kommunfullmäktige att göra?

Stockholm kan bli en ännu bättre plats att leva på – med plats för fler människor, och större frihet att forma våra liv. Jag kandiderar till kommunfullmäktige för att göra skillnad för stockholmarna.

Lokalpolitik står inte alltid i centrum. Mycket kretsar kring nationella och internationella frågor, som förvisso påverkar oss även i vår stad och stadsdel. Besluten som fattas i kommunen påverkar dock våra liv och vår vardag, varje dag. Är skolan bra för dina barn? Är biblioteket nära och öppet? Byggs det bostäder? Hålls parkerna i bra skick? Får de äldre en god omsorg? Hur fungerar det sociala skyddsnätet för de mest utsatta? Ger stadsmiljön och servicen utrymme att idrotta, umgås, trivas och roa sig – kanske hela natten lång?

Staden skapas av oss människor som bor där. Men våra förutsättningar påverkas av kommunpolitiken. Varje dag.

Continue reading ”Vad ska jag i kommunfullmäktige att göra?”

Jag kandiderar till riksdagen 2018

En stark liberalism behövs mer än på länge. Jag vill arbeta för liberala värderingar om allas lika värde, och för en samhällsdebatt där åsikten är fri men där fakta tas på allvar. Sverige och världen behöver mer av liberal ekonomisk politik, välfärdspolitik och kulturpolitik. Människor och tankar ska vara fria.

Liberala värderingar är i dag mer utmanade och ifrågasatta än på länge, i världen omkring oss och även i Sverige. Samtidigt är behovet av liberalismen och våra idéer lika viktiga som någonsin tidigare. Idéer om alla människors lika värde, om att se individen och inte hemfalla åt grupptänkande och kollektiv skuldbeläggning. Försvaret av den starka och opartiska rättsstaten.

Vi liberaler behöver stå upp mot fascistiska och nygamla exkluderande nationalistiska krafter, men också alltjämt mot socialister och konservativa. Vi behöver stå upp mot kollektivistisk identitetspolitik i dess sämsta former, samtidigt som vi lika självklart står upp för jämlikhet och mot diskriminering.

Jag har lång erfarenhet av politiskt arbete och idéutveckling, i min yrkesroll och nu ganska många år i praktisk kommunalpolitik. Det är erfarenheter som jag tror kan komma till nytta även för Liberalerna i riksdagen. Men politik är inte bara innehåll utan också yta – vi liberaler och våra idéer måste bli kända och presenterade på ett sätt som skapar förtroende hos människor. Jag är en skicklig kommunikatör som har arbetat länge på lokal och regional nivå för att föra ut sakfrågor och liberala idéer.

Sakpolitiskt finns oändligt mycket att engagera sig i och för. Friheten att vara sig själv oavsett vem man är och vem man älskar är något jag aldrig slutar brinna för  (HBTQ-frågorna är något av ett lackmustest för ett liberalt samhälle).Kvinnors och mäns lika möjligheter (en jämställd föräldraförsäkring ger en jämställd arbetsmarknad). Funktionshindrades rättigheter (LSS måste försvaras). Energi (fossilfri kärnkraft i nya former förblir en framtidsfråga). En ansvarsfull alkoholpolitik (friheten att njuta av goda drycker måste balanseras av friheten för människor som lider av alkoholens skadeverkningar – ofta som anhöriga). Ett ändamålsenligt försvar och Nato-medlemskap. Ett starkt rättsväsende (friheten att vara trygg från brott, och rättsövergrepp, är fundamental).

Mitt engagemang är brett, som bland annat framgått av denna blogg. Det är några frågor som jag nu framför allt vill lyfta fram. Sverige behöver liberal ekonomisk politik  – där människor får friheten att lyckas och förverkliga sig själva, genom bildning, forskning, eller framgångsrika företag. Och vi behöver ett starkt välfärdssamhälle som också ger människor stöd när det behövs, i rätt tid. Det hänger ihop.

En grundsats i min liberala övertygelse är att det inte är människors framgång som är problematisk. Framgång ska bejakas, talanger ska uppmuntras, potential ska förverkligas. Det är när människor har sämre förutsättningar än andra, när vi behöver hjälp i början eller slutet av livet, eller stöd vid motgångar mitt i livet, som vi gemensamt behöver ordna och finansiera den hjälpen och det stödet.

Där finns mitt liberala rättvisepatos. Frihet och rättvisa är inga motsatser; frihet förutsätter rättvisa möjligheter.

I ett starkt och fritt samhälle ska vi liberaler också värna den starka rättsstaten, bygga ett utbildningsväsende som ger alla möjlighet att förverkliga sin potential, och väva ett starkt socialt skyddsnät. Det kräver resurser. Därför krävs bättre villkor för företagande, Sätt stopp för stopplagarna för välfärdsföretagande! Genomför en rejäl skattereform, där vi gör något åt marginalskatter och ränteavdrag. Liberala reformer krävs också för en bostadsmarknad med mer av både bostäder och marknad.

Sverige behöver också en liberal kulturpolitik – för vi människor är mer än materiella varelser. Vi måste värna kulturens frihet, och säkerställa allas tillgång till bildning och kultur. Politiken ska inte blanda sig i kulturens innehåll, men se till att alla, och framför allt barn och unga, har möjlighet att ta del av, och rentav ha en chans att pröva att utöva, konst och kultur. En bra kulturskola och bra bibliotek är viktig infrastruktur som vi jobbat mycket för i Stockholm. Självklart ska alla kunna vara trygga på biblioteken, överallt – därför vill jag lagstifta om det jag kallar biblioteksfrid. Läs mer här!

Till den liberala kulturpolitiken i bred bemärkelse räknar jag också fria och starka medier och ett samhällsklimat där åsikten är fri, och där fakta tas på allvar. En herkulisk uppgift som inte politiken och det offentliga klarar eller är lämpad att ensam klara. Samhällsklimatet måste vi skapa tillsammans. Riksdagen och partipolitiken är en plattform för att medverka till det.

I dag är jag bl.a. vice ordförande i kulturnämnden i Stockholms stad och förtroendevald till kommunfullmäktige som ersättare. Läs mer på här på rasmusjonlund.se och följ mig gärna på facebook.com/rasmusliberal!

Nr 10 – tack. Och grattis!

Ännu ett provval har avslutats. Nu går vi fram mot valrörelsen 2014 med starka kandidater i de lokala valen. Jag är glad över att förhoppningsvis få vara en av dem.

Nr 10.
Nr 10.

I går satte Folkpartiet i Stockholms län sin riksdagslista – för första gången gemensam för de bägge valkretsarna, Stockholms stad och (övriga) Stockholms län. I dag kom resultatet av provvalen till landstinget för Stockholms län, och för landstinget och kommunen för Stockholms stad. Det är resultat som visar på hur många starka liberala kandidater vi har i Stockholm.

Själv är jag mycket glad, och faktiskt lite överraskad, över min goda placering: nr 10 på listan. I dag har vi just tio mandat i stadsfullmäktige.

Nu är det förstås många aspekter som ska vägas in, de sex olika valkretsarna vi har i Stockholms stad, erfarenhet, kön och annat som behövs för bra listor och en bra fullmäktigegrupp efter valet 2014. Så jag är stolt – och ödmjuk inför framtiden. Jag vill förstås tacka alla som röstat på mig! Och gratulera alla andra!

Hela provvalsresultatet för Stockholms stad kommunprovval hittar du här; för Stockholms stads landstingsprovval här; och för Stockholms läns landstingsval här

Tack för stödet och grattis till vinnarna

Provvalet för Folkpartiet i Stockholms län är klart. Jag kom på 26:e plats av ett 90-tal kandidater. En placering jag är glad, stolt och tacksam för!

När man deltar i samma provval som bl.a. Folkpartiets fyra ministrar och en hel rad framstående riksdagsledamöter och andra, för folkpartister i hela Stockholms län, blir man lite ödmjuk. En placering bland den övre tredjedelen är något jag känner glädje och även viss stolthet över – och jag är naturligtvis tacksam för alla som har röstat på mig, 27 ”ettor” och 61 ”tvåor” som gav totalt 88 röster.

Provvalet är rådgivande. Valdeltagandet verkar tyvärr inte ha blivit så högt som vi hade önskat.  Det har tyvärr varit krångel med utskick till dem som inte ville eller kunde rösta elektroniskt. Utifrån de förutsättningarna är resultatet nu en del av nomineringskommitténs underlag för sitt förslag. Sedan är det förbundsmötet för Stockholms län, inklusive staden, som fastställer riksdagslistan på Gustav Adolf-dagen (som vi västsvenskt ättade tänker), 6 november.Grattis till våra fyra statsråd som kom i topp och inte minst till Birgitta Ohlsson och Jan Björklund (som passande nog i dag föreslogs enhälligt till omval som partiledare på landsmötet i höst)!

Hela provvalsresultatet hittar du här.

Alkoholen och friheten

Jag älskade min pappa, världens snällaste, med alla hans styrkor och svagheter. Men jag hatade den sjukdom som präglade hans liv – och även har präglat livet för oss i familjen. Och jag avskyr det lidande som beroendesjukdomar orsakar människor, och upprörs över de kostnader det innebär för oss alla. Därför vill jag skriva några ord om alkohol, politik och frihet.

I höst genomförs provvalen i Folkpartiet i Stockholms stad. Jag kandiderar till riksdagslistan (provval 15-29 september), och senare i höst till kommunfullmäktigelistan (det provvalet pågår mellan 20 oktober och 3 november). Se inlägg under kategorin ”Rasmusliberal 2014″.

Att slå vakt om. (Bildkälla: holmpartner.se)
Att slå vakt om.

Alkoholism är ingen sjukdom som drabbar en enskild person. Och det drabbar inte bara oss anhöriga, utan hela samhället. Kostnaderna för alkoholen är svåra att beräkna, en uppskattning är ca 66 miljarder per år. Det är sjukvårds- och sjukförsäkringskostnader, uteblivna skatteintäkter och förlorad produktion. Lidandet och kostnaderna finns också i form av allt bråk och våld som följer i alkoholens spår (om än inte i min pappas).

Alkohol är också en njutningsdryck och en del av mänsklighetens kultur. Att förbjuda alkohol är knappast görligt, om det vore önskvärt. Men vi måste begränsa alkoholens skadeverkningar.

Alkoholen är ett bra exempel på hur liberaler måste fundera kring frihet. Vår frihet att kunna köpa och dricka alkohol var och när vi vill, mot alkoholistens frihet, och hans barns och anhörigas frihet, att inte behöva möta frestelsen och hotet i form av vinflaskor i matbutiken eller säljinriktade privata alkoholbutiker. Friheten att inte begränsas av samhället, mot vår gemensamma frihet att inte behöva lägga onödigt mycket skattepengar på vård av alkoholskador, och att få en försämrad samhällsekonomi.

Frihet är inte, med ett populärt uttryck, helt digital. Det är inte 1 eller 0, på eller av. Min frihet kan inkräkta på andra människors. Och den frihetsinskränkningen för dem, kan vara vida större än min frihetsvinst. Det gäller i alkoholpolitiken liksom på andra områden. Därför står jag fast vid en restriktiv alkoholpolitik, med höga skatter och Systembolagets monopol.

Avvägningar hör till liberalismen. Något annat är anarki. Sedan kan vi diskutera hur vi väger.

Fredrik Adolphson bloggar också om alkoholpolitik.

Du har väl rent mjöl i påsen?

Vilka frihetsinskränkningar är vi beredda att acceptera för att leva i ett tryggt samhälle? När blir det påstått trygga samhället alltför ofritt? Det är frågor som en liberal som vill verka i och vara en del av samhället alltid måste fråga sig. Övervakning och personlig integritet är det moderna samhällets, och framför allt e-samhällets, ödesfrågor.

I höst genomförs provvalen i Folkpartiet i Stockholms stad. Jag kandiderar till riksdagslistan (provval 15-29 september), och senare i höst till kommunfullmäktigelistan (det provvalet pågår mellan 20 oktober och 3 november). Se inlägg under kategorin ”Rasmusliberal 2014″.

Att leva tillsammans i ett samhälle innebär alltid att vi går med på att vår individuella frihet inskränks. Vi kan inte handla som vi vill, och framför allt inte behandla andra människor som vi vill. Vi avstår en del av vår egen frihet för att vinna dels trygghet, dels större frihet tillsammans. Det är motivet till att vi har en stat med våldsmonopol och brottsbekämpande liksom försvarande uppgifter.

Bildkälla: Wikimedia Commons, hustvedt.
Bildkälla: Wikimedia Commons, hustvedt.

I ett fritt och öppet samhälle måste dessa statliga uppgifter dock alltid vara föremål för övervakning och granskning. Det gäller inte minst mer dolda maktmedel, som statens övervakning av medborgarna. Som de senaste årens avslöjanden och diskussioner har visat, behöver vi dessutom i allra högsta grad bevaka också de privata företag och aktörer som samlar på sig enorma mängder information om oss.

De enorma datamängderna blir allt mer intressanta att ta del av – för företag som vill sälja skräddarsydda produkter, och för stater som vill bekämpa brott. ”Big data mining” har oerhört stor potential för att skapa tjänster och föda fram nya idéer som gynnar oss människor. Men det har också betydande risker. De senaste avslöjandena om hur omfattande avlyssningen, eller åtminstone möjligheterna och beredvilligheten att avlyssna och läsa, är, ger mycket stora skäl för eftertanke.

Den exakta gränsen för hur mycket kameraövervakning, telefontrafiksammanställning och analyser av våra mejl och Facebook-flöden som vi kan tåla går aldrig att definiera kort och enkelt. Att hindra terrorbrott eller upptäcka konspirationer mot demokratin måste alltid vara högt prioriterat. Men några principer bör benfast gälla.

Övervakning får aldrig ske slentrianmässigt. Det måste alltid vara motiverat, i varje enskilt fall, och inte ske obegränsat i tid. Den som vill sätta upp fler kameror måste bevisa att de har effekt – mer än i eventuellt upplevd ökad trygghet. Den brottsutredare eller terrorbekämpare som vill se telefonlistor måste alltid förklara varför.

Övervakarna ska alltid övervakas. Största möjliga öppenhet ska råda utåt. (Ett exempel på ett privat, datainsamlande företag som börjat demonstrera öppenhet finns här – även om också öppenheten i grunden har ett kommersiellt syfte, är det en öppenhet som konsumenter bör efterfråga.) Och för det som måste vara hemligt av en eller annan anledning ska det finnas oberoende organ – domstolar som godkänner och nämnder som ser till att allt går rätt till.

Du ska ha rätt att veta vad andra vet om dig. Även om du har rent mjöl i påsen.

Rasmus Jonlund 2014

Jag brinner för att göra Stockholm till en ännu bättre stad att leva i, för alla stockholmare. Det tror jag är bra för Sverige. De senaste åren har jag framför allt varit aktiv i kulturpolitiken. I yrket ägnar jag mig en hel del åt sjukvårdsfrågor, och även trafikfrågor. Lokalt på Kungsholmen har jag också engagerat mig i många andra frågor, inte minst kring parker, stadsmiljö och stadsbyggnad

Nu kandiderar jag i provvalet till riksdagen (som startar på söndag 15 september och pågår i två veckor framåt), och senare i höst till kommunfullmäktigelistan (det provvalet pågår mellan 20 oktober och 3 november).

Stockholm är huvudstad men också Sveriges enda verkliga storstadsregion. Här är möjligheterna större än på många andra håll – men det gäller också vissa utmaningar. Som aktiv i Stockholms kommunpolitik har man frågor av helt andra dimensioner att hantera, men också helt andra resurser än förtroende valda i andra kommuner.

På plats i storstaden - och hembygden, Kungsholmen, i korsningen S:t Eriksgatan/Fleminggatan.
På plats i storstaden – och hembygden, Kungsholmen, i korsningen S:t Eriksgatan/Fleminggatan.

Stockholm har alltid varit i centrum av Sverige – under många århundraden geografiskt, alltid strategiskt, politiskt, kulturellt och demografiskt.

Stockholm har alltid varit en stad av nybyggare. Från de gångna sekler då dödstalen översteg födslarna och en ständig inflyttning var nödvändig för stadens fortbestånd, har de nya invånarna varit avgörande för hur staden har sett ut och utvecklats. I dag – oavsett om man kommer från Västergötland eller Östafrika, Insjön eller Iran – är det kanske tydligare än någonsin.

Stockholm har också varit en stad kopplad till den vidare omvärlden – i diplomati och krig, handel och nöjen. Också det gäller mer än någonsin i dag. Det testar våra styrkor.

Stockholms största styrka är människorna, de enskilda och organiserade i civilsamhället. Det är de som skapar toleransen, mångfalden och kulturen som gör att många vill bo i eller besöka vår stad. Men det offentliga, byråkratin, myndigheterna, politiken, bidrar också i allra högsta grad, med nödvändig infrastruktur av alla slag – från gator till kulturinstitutioner och en korruptionsfri förvaltning.

Jag vill arbeta politiskt för Stockholm, för att förtroendevald stockholmare är något av det finaste jag kan tänka mig att vara. Jag vill arbeta med kulturen, med att utveckla en tätare och grönare stad för människor mer än bilar, och för alla människor, där vi tillsammans förebygger problem, och verkar för att alla oavsett bakgrund kan räknas till detta Tillsammans. En stad där vi tar hand om varandra, där vi tar ut de skatter vi behöver – men aldrig mer. En stad som präglas av rättvisa och frihet – som för en liberal aldrig behöver vara väsensskilda.

Jag kommer skriva om en rad sakområden den närmaste tiden här på bloggen, med kategorin ”Rasmusliberal 2014”. Det är inte heltäckande utan handlar om några av de frågor jag reflekterar över och vill arbeta med. Jag hoppas att det kan göra att du vill stödja mig i Folkpartiets provval, och i personvalet nästa höst!