Folkpartiet har länge varit rätt ensamt om att driva ett återförstatligande av skolan. Men svenskarna verkar hålla med liberalerna och Jan Björklund – åtminstone 84 procent i en färsk opinionsmätning.

Det är sällan liberaler förespråkar förstatliganden. Men när det gäller att återta ansvaret från den svenska skolan från kommunerna, har Folkpartiet konsekvent stått på den statliga sidan (”Statlig skola, Folkpartiet.se). Där är vi partipolitiskt rätt ensamma, men ändå i gott sällskap: av Lärarnas riksförbund, som driver kampanj, även på det i dag avslutade landsmötet (se bild). Och även av ett folkflertal.

Att tanken på ett statligt ansvar för skolan är något många håller med om, har vi väl vetat sedan tidigare. Den opinionsmätning från Demoskop som Expressen har presenterat ger dock ett överraskande överväldigande stöd: 84 procent säger att de vill att staten ska ha huvudansvaret för den svenska skolan.

En statlig skola innebär inte att allt ska detaljplaneras på statlig nivå av mängder av nya statsanställda tjänstemän och byråkrater. Var skolorna ska ligga är t.ex. något som bäst avgörs lokalt.

Statlig skola handlar om en likvärdighet, inte minst i resurser. Skolpengen är i dag olika mellan olika kommunala skolor, och mellan kommunala skolor och friskolor. Variationer behövs förstås – beroende på socioekonomiska behov (där behöver variationen nog öka!), geografiska avstånd och befolkningsunderlag m.m. Men det bör vara på en saklig grund och inte slumpartat beroende på hur kommunpolitiker, med många ansvarsområden i sina budgetar, prioriterar skolan. Det behövs också en central tillsyn och uppföljning, något som Skolinspektionen utför i dag men som kan behöva stärkas ytterligare.

Kommunerna skapades en gång för att sköta sociala frågor och har även lång tradition av att ägna sig åt samhällsbyggnadsfrågor och detaljplaner. På samma sätt har landstingen alltid haft ett ansvar för hälso- och sjukvården. Skolan är dock en senkommen och udda fågel, både jämfört med kommunernas övriga verksamhet, och landstingens.

Vi ger oss inte förrän vi har övertygat om vikten av en statlig skola. Vi har förstås en uppförsbacke då nästan alla de andra seriösa partierna är motståndare. Men vi vill mer! Och när man tror sig ha rätt, och har ett folkligt stöd dessutom, är det dock väldigt stimulerande att kämpa på. Om goda argument inte övertygar hela vägen, kanske folkviljan gör det.