Alkoholpolitiken debatteras ofta mycket i Folkpartiet. Så lär det också bli på årets landsmöte. Socialt medvetna liberaler bör rösta nej till förslag om s.k. gårdsförsäljning.

Jag skrev tidigare i höstas om min personliga syn på alkoholpolitiken. Den specifika sakfrågan den här gången gäller gårdsförsäljning – en något missvisande beteckning på vad de aktuella förslagen handlar om. I veckans nummer av det liberala nyhetsmagasinet NU, som är ett medlemsnummer som når alla medlemmar i Folkpartiet, skriver jag tillsammans med Cecilia Elving om varför socialt medvetna liberaler bör rösta nej till förslaget om s.k. gårdsförsäljning.

”Gårdsförsäljning” hotar monopolet

Alkoholpolitiken brukar vara ett säkert diskussionsämne när liberaler kommer samman. Så också på Folkpartiets landsmöte nästa vecka. Frihet och trygghet sätter alkoholpolitiken i liberalismens viktigaste skärningspunkter. Den största alkoholdebatten under landsmötet kommer tveklöst att handla om gårdsförsäljning.

Vi motsätter oss gårdsförsäljning eftersom vi är övertygade om att den innebär att Sverige tvingas ge upp Systembolagets monopol och därmed underminerar grunderna för vår restriktiva alkoholpolitik.

Frågan om gårdsförsäljning har utretts av två olika statliga utredningar som båda har kommit fram till att gårdsförsäljning i egentlig mening, d.v.s. detaljhandel från t.ex. vinodlare och tillverkare i Sverige, som motion G43 och G44 vill möjliggöra, strider mot EU-rätten eftersom det skulle diskriminera utländska tillverkare. Och ett av villkoren för att vi ska kunna behålla Systembolaget är ju att utländska tillverkare och produkter inte diskrimineras i förhållande till svenska produkter och tillverkare. Båda utredningarna konstaterar vidare att gårdsförsäljning av finsk modell, som livligt debatterades under förra landsmötet, inte kan genomföras i Sverige.

Efter att ha konstaterat att ”Gårdsförsäljning kan inte begränsas till alkoholdrycker som har tillverkats på den egna gården i Sverige”, (SOU 2010:98, s.88) utformar den senaste utredaren Lotta Nordling ett förslag till något helt annat än det vi normalt talar om som gårdsförsäljning.

Nordlings förslag går långt utöver utredningens direktiv om gårdsförsäljning från små företag på den svenska landsbygden. Lotta Nordling föreslår att alla alkoholtillverkare i världen under vissa förutsättningar ska få tillstånd att sälja alkoholdrycker direkt till konsumenter i Sverige. Tillverkare vid ”gårdsförsäljning” ska få sälja inte bara egenproducerade alkoholdrycker utan också andra alkoholdrycker av samma slag och försäljningsstället ska inte behöva ha någon anknytning till tillverkningsstället.

Det är detta förslag som motionärerna i motion G42 hänvisar till när de skriver att ”en statlig utredning om gårdsförsäljning har tagit fram förslag till hur gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker kan ske på ett sätt som är förenligt med EU rätten liksom detaljhandelsmonopolet.” Vi instämmer inte alls i den beskrivningen.

Flera tunga remissinstanser, bl.a. JK, ifrågasätter att förslaget verkligen går att förena med EU-rätten. Även Lotta Nordling själv medger att ”Man kan aldrig helt utesluta möjligheten att EU-domstolen … skulle komma fram till att införandet av utredningens modell till gårdsförsäljning ger skäl att ifrågasätta att den svenska alkohollagstiftningen på ett sammanhängande och systematiskt sätt tillgodoser behovet att nå målet att skydda folkhälsan” (ibid s. 126). Så även denna modell riskerar att vårt svenska EU-undantag som möjliggör Systembolagets monopol ifrågasätts.

Dessa argument om utredningar och EU-rätt kan tyckas torra och trista. Men de visar att debatten på landsmötet i förlängningen kommer att handla om frihet. Friheten att få köpa och dricka vad och när man vill – mot andras frihet att slippa frestas av alkohol ännu oftare i sin vardag. Andras frihet att ens partner, förälder eller barn inte blir full, igen, och kanske våldsam. Allas vår frihet att slippa betala ännu mer för alkoholens skadeverkningar. Den restriktiva alkoholpolitiken gör det svårare och dyrare att få tag i alkohol. Det är precis avsikten – så minskar vi totalkonsumtionen, skadeverkningarna – och ofriheten.

Liberalismen är inte enkel, rätt eller fel. Liberal politik handlar om avvägningar. Min frihet sträcker sig så långt inte någon annans frihet inskränks. Det är avvägningar som behövs i alkoholpolitiken. Det kan kallas pragmatism, utilitarism, medkänsla – eller liberalism.

Cecilia Elving
Landstingskandidat, vice ordförande Folkpartiet Liberalerna Norrmalm

Rasmus Jonlund
Kulturpolitiker (FP) Stockholm, ordförande Folkpartiet Liberalerna Kungsholmen