Stora satsningar på framför allt skolan, ansvarsfull finansiering och en spirande tillväxt i ekonomin kännetecknar Alliansregeringens åttonde vårbudget. Kritiken från oppositionen var snabb och förutsägbar – men de rödgröna har mycket att bevisa både kring ekonomin och skolan.

Regeringens vårproposition är inte det mest spännande politiska dokument som har lagts fram; det mesta av förslagen är kända och de fortsätter i välkänd riktning. Den riktningen från Alliansen innebär ett tydligt fokus på ekonomiskt ansvarstagande, och lika tydlig i sitt fokus på framför allt kunskap och skola. Av fem miljarder i satsningar 2015 läggs 3,8 miljarder på skolan – med allt från mer förskolepersonal över lågstadielyft till fler svensklektioner för nyanlända och mer matematik för högstadiet. (Lotta Edholm sammanfattar skolsatsningarna – och berättar att 265 miljoner kronor av satsningen under 2015 kommer att landa i Stockholms stads skolor: Kunskap i fokus i vårpropositionen.)

Arbetslösheten fortsätter nedåt och tillväxten tilltar, allt i linje med de positiva signalerna från en ekonomi på uppgång från tidigare under året. Och sedan Alliansregeringen tillträdde 2006 har välfärden fått 44 miljarder i ”ökad resursinsats”, dvs utöver ökade priser och löner, för att möta den demografiska förändringen och för att höja ambitionen för välfärdstjänsterna.

Oppositionens kritik lyckas vara ännu mer ospännande, och det är förstås ett problem för en opposition som ska försöka vara ett piggt alternativ till en regerings erfarenhet och stabilitet. Kritiken är dessutom inte förutsägbar utan också motsägelsefull, när Socialdemokraterna stormar mot underskott och bristande ekonomiskt ansvarstagande. Sverige har under Alliansregeringen bland Europas och västvärldens allra starkaste statsfinanser.

Kritiken mot uteblivna jobb klingar både tomt och falskt, med tanke på att den svenska ekonomin under Alliansregeringen har växt med 250 000 nya jobb, trots den värsta ekonomiska krisen sedan 30-talet. Motsägelsefullheten fortsätter också i högsta grad att prägla Socialdemokraternas skattepolitiska linje. Varje inkomstskattesänkning som Alliansen har genomfört har varit höjden av felaktig politik, för att sedan accepteras i efterhand, vilket senast har lett till att det socialdemokratiska budgetalternativet förlorade all trovärdighet när femte jobbskatteavdraget trädde i kraft 1 januari.

Den största svagheten för oppositionen är och förblir förstås den egna oenigheten och avsaknaden av alternativ. Alliansens politik saknar en motbild, och något enat rödgrönt alternativ verkar väljarna inte få se på den här sidan valdagen. Det enda vi vet är att skatterna kommer att höjas, med tvivelaktig effekt.

På frågan hur en rödgrön regeringspolitik de senaste åtta åren skulle ha gett ännu fler jobb, eller en snabbare förbättring av svensk skola, blir oppositionen dock svaret skyldiga.

DN: Ljusa färger i Borgs vårbudget, S till frontalangrepp mot Borgs budget, SR: Borg vill inte låna till reformer, Oppositionen underkänner regeringens budget.