Tid för Nato

Det svenska försvaret behöver förstärkas – men vi behöver också på allvar ta del av gemensam säkerhet i Europa. Det är tid för Nato.

NatoflaggaI ena änden av Europa pågår Ukraina-krisen med otäck omfattning och okänd utveckling (se t ex DN:s samlade bevakning). I den andra möts demokratierna i försvarsalliansen Nato för att diskutera hotet mot Europas gemensamma säkerhet. Och här hemma aviserar regeringen ytterligare satsningar på det svenska försvaret: 1,3 miljarder till 2018 (DN Debatt).

Sverige behöver förstärka vår egen militära förmåga. Ett starkare försvar, och en högre medvetenhet om den säkerhetsrisk ett allt aggressivare Ryssland utgör i vårt närområde, har länge stått på Folkpartiets agenda. Förtroendet för Folkpartiet i försvars- och säkerhetsfrågor har stigit enligt flera mätningar, i Expressen för några veckor sedan och i DN i dag. Det är bra att vi har fått med oss Alliansen och Moderaterna även om vi säkert velat mer. Kontrasten mot splittringen om försvaret och Sveriges säkerhet på den rödgröna sidan förstärks.

Men det finns något lika viktigt som ett starkare försvar, som Folkpartiet behöver fortsätta arbeta för: ett svenskt medlemskap i Nato.

Sveriges samarbete med Nato har alltid existerat och har efter kalla krigets slut växt allt mer. Vi är den kanske duktigaste icke-medlemmen som deltar i många samarbeten. Nästa steg är ett s k värdlandsavtal, för gemensamma övningar med och förhoppningsvis vid behov basering av Nato-trupper på svensk mark (SvD) – något som för övrigt är en av frågorna som vållar rödgrön splittring (SvD). Jämte några få andra icke-medlemmar som Finland och Australien väntas vi få en särskilt gynnad status, ett s k Gold Card (SvD). Men vi sitter inte med där det räknas, vilket påpekats av många, i dag av Claes Arvidsson i SvD.

När Nato diskuterar gemensam säkerhet i vårt närområde. När alliansen av demokratier planerar strategin för att avskräcka Putins allt mer aggressiva och oberäkneliga Ryssland. Då får Sverige lämna rummet. Det visar att det inte räcker med egna resurser och långtgående samarbete, utanför alliansen.

natoTill vårt bristande inflytande kommer också förstås avsaknaden av kollektiv säkerhet. Vi omfattas inte av garantin i Nato-fördragets artikel 5. Vi kan utfärda ensidiga solidaritetsdeklarationer och understryka vikten av samverkan i EU, sist och slutligen är det ändå den militära makten i Nato som räknas när det gäller. Vi kan också ställa oss frågan hur andra ser på Sveriges engagemang och vår trovärdighet i en eventuell framtida värre krissituation. Kan man lita på oss, vi som inte vågar ta steget nu? Sverige behöver ta ett större ansvar tillsammans med de andra demokratierna för den gemensamma säkerheten i Europa.

Sverige behöver allierade, och behöver bli en riktig allierad. Det är tid för Nato, för vår, och andras, säkerhets skull.

4 thoughts on “Tid för Nato”

  1. Är det inte snarare så att ju fler NATO-länder som ”omringar” Ryssland så ökar osäkerheten och risken för konflikter. Som någon uttryckte det, ryssarna är osedvanligt korkade som placerar sitt land omgivna av NATO-baser. Ju fler länder runt om Ryssland som av Ryssland upplevs som ett ”hot” (dvs stater som är förpliktigade att stödja USA – NATO) desto mer känner sig Ryssland tvingade att upprusta och visa sig ”starka”. Ett svenskt medlemskap i NATO skulle alltså ÖKA osäkerheten. Ryssland är en diktatur och inget föredöme. Men faktum är att Ryssland inte attackerat länder utanför vad dom själva upplever som sin egen maktsfär (Polen, Ungern, Tjeckoslovakien, Ukraina osv). Man vill helt enkelt trygga sin egen säkerhet. Det är en annan stormakt som invaderar länder runt om i världen. Invasioner som mycket ofta leder till att problemen förvärras. Att diktaturen Ryssland känner sig allt mer hotat ju flera NATO-baser som omringar landet är inte så svårt att förstå. Vi behöver bara se hur hotade USA kände sig när det var på väg att bli en ensam Sovjetbas på Cuba en gång i tiden. Den basen höll på att utlösa rejäla krigshandlingar. Kanske ska vi försöka förstå hur man resonerar i Moskva? Ett svenskt NATO-medlemskap försämrar säkerheten i Östersjöområdet, inte tvärtom! Läs vad din gamla partikamrat Hans Blix skriver på Svenska Dagbladet i går.
    http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/sverige-halvvags-in-i-nato-med-nytt-avtal_3871572.svd
    Och tänk lite längre än vad som står i partiprogrammet.

      1. Nä, men vi ska kanske inte överdriva hotet mot Sverige från Ryssland. Och genom att göra det öka osäkerheten i hela regionen. Senast Sverige var i krig med Ryssland var det vi som attackerade. Däremot har den svenska neutraliteten och alliansfriheten tjänat Sverige (och regionen) väl under 200 år. Något som är unikt.

      2. Senast Sverige var i krig med Ryssland blev vi attackerade. 1808.

        Neutraliteten var en sak under kalla kriget, framför allt med hänsyn till Finland.

        Vi ska inte överdriva några hot men göra en nykter analys. Och Sverige påverkas ju av säkerheten för Finland, de baltiska staterna, Polen och övriga Europa. Dessutom bör vi ställa upp för de andra demokratierna (vi har ju redan utfärdat en ensidig solidaritetsförpliktelse…)

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s