Ett brett och långsiktigt kulturstöd

På tisdag beslutas om första fördelningen av kulturstöd i Stockholm enligt det nya systemet. Tydliga kriterier, större långsiktigt, ökad transparens och minskad politisk styrning har varit våra principer i utformningen av det nya systemet. Den oro som finns hoppas jag kan stillas när man ser hur kulturstödet verkligen fungerar.

Det är inte konstigt att förändringar väcker oro och farhågor. I fallet med det nya kulturstödet har många påståenden och rykten cirkulerat, som förhoppningsvis slutligt nu kan motbevisas. Jag har i ett inlägg svarat på en av rösterna i debatten, vänföreningen för Strindbergs Intima Teater. Vänföreningens ”nödrop” finns här, och mitt svar ligger på samma sida – du ser det också nedan i fulltext. Här har jag tidigare skrivit om det nya kulturstödet.

Här ryms ett levande kulturarv. Foto från Wikimedia/Esquilo.

Här ryms ett levande kulturarv. Foto från Wikimedia/Esquilo.

Ett brett och långsiktigt kulturstöd

2011 tog en nästan enig kulturnämnd beslut om ett nytt system för kulturstödet. Nästa vecka beslutas om 2014 års fördelning enligt detta system. Det är det tredje beslut vi fattar som grundar sig i det nya systemet, etablerade verksamheter som Strindbergsmuseet har fått det nya kulturstödet redan för 2013. Inför och under processen har oron varit stor och frågorna många. Mycket oro är dessbättre onödig. De frågetecken som har funnits är bara att beklaga.

Farhågorna som Strindbergs Intima Teaters Vänförening uttrycker är obefogade. Ja, verksamhetsstödet som begrepp försvinner. Istället kommer ett kulturstöd som kan ges från en aktivitet på en dag, till verksamhet över tre år. Långsiktigheten kommer alltså att öka.

Ja, man måste beskriva vilken verksamhet man tänker bedriva. Så var det också tidigare, och det är inget märkligt, när man ansöker om att få ta del av skattemedel. Däremot behöver man inte beskriva detaljerna i sin repertoar, år i förväg. Söker man treårigt stöd, kommer det tredje verksamhetsåret med nödvändighet inte att bli mer än skissartat.

Ja, det krävs en del pappersarbete, men inte mer än som är rimligt. För att ansöka om ett stöd i miljonklassen behövs en ansökan på fem A4-sidor. En förenkling är att det nu går att söka stöd tre gånger om året.

Ja, ansökningarna från kulturaktörerna bedöms – utifrån de kriterier som fastslagits, av professionella handläggare, med stöd av en referensgrupp med konstnärlig kompetens. Det övergripande kriteriet är konstnärlig kvalitet. Några som helst politiska aspekter läggs naturligtvis inte på det kulturella innehållet.

Ja, man kan självklart använda stöd för sina fasta kostnader, för t.ex. lokaler. Konstigt vore det annars! Lokalkostnader och annat måste förstås stå i proportion till den verksamhet man bedriver. Men i vissa fall – som hos Strindbergsmuseet och Strindbergs Intima Teater – är, som vänföreningen påpekar, de specifika lokalerna en viktig del av själva kulturinnehållet.

Ja, det är en kulturgärning att värna och bevara ett kulturarv och det är också något som vi i kulturnämnden vill stödja.

Låt mig kort ge bakgrunden och motiven till varför vi har gjort om kulturstödet. Vi hade tidigare ett kulturstöd som stelnat. Resurserna var begränsade och ungefär samma kulturaktörer uppbar stöd, år efter år. Några nya aktörer hade sällan chans att komma i fråga för stöd. Formellt var dock stöden ettåriga. Det var en märklig kombination av en praktisk, och som det verkar av många upplevd, permanent stödform och en formell kortsiktighet.

Kriterierna för vem som fick stöd och hur mycket var dessutom vaga. Ingen kunde riktigt säga varför en viss verksamhet hade mer stöd än en annan. Beslut togs (före Folkpartiets och Alliansens tillträde 2006) av ett kulturstödsutskott med politiker.

Både röster i det fria kulturlivet, kulturnämnden och stadens revisorer påpekade brister i detta tidigare system.

Vi har velat skapa större långsiktighet, större transparens, tydligare kriterier och förankring i konstnärlig kompetens. Vi har velat föra politiken ett steg bort från besluten. Vår inriktning är att vi politiker ska besluta om kriterier och mål – och att bedömningarna ska göras av professionella tjänstemän med stöd av konstnärlig kompetens. Ett starkare fokus på kvalitet och på publik programverksamhet har eftersträvats. Flexibiliteten skulle öka, med fler ansökningstillfällen.

Vi har inte minst velat att fler aktörer ska kunna omfattas och att fler stockholmare ska nås av den verksamhet som kulturstödet stödjer.

Vi har också velat öka stödet, vilket också har skett: 2012 höjdes medlen till det fria kulturlivet med 15 miljoner kronor varav 10 miljoner till kulturstödet.

Vi har upplevt att förändringar i sådan riktning är vad stora delar av kulturlivet har efterlyst. Nu har det första förslaget för hur stödet ska fördelas enligt det nya systemet kommit. Vi ser att fler har sökt, och fler föreslås få stöd än tidigare. Det finns också betydligt mer pengar att fördela. Låt oss nu se hur systemet fungerar. Givetvis ska det följas upp och utvärderas.

Men tydliga kriterier med ett tydligt kvalitetsmål, mindre politisk styrning, större transparens och ökad långsiktighet är principer som vi inte kommer att vika ifrån.

Rasmus Jonlund (FP)
Ledamot kulturnämnden



Kategorier:Kultur & nöje, Staden

Taggar:, , ,

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: