Tagg: Fridhemsplan

Vi kan göra skillnad, i smått och stort

Går det att påverka politiken och samhällsutvecklingen? Javisst – nya Fridhemsplan och dess kiosker är ett uppmuntrande lokalt exempel. Tillsammans kan vi också göra skillnad i de stora frågorna.

Låt mig avsluta veckan med en optimistisk betraktelse, med avstamp i det nära och lokala (och en insändare i lokaltidningen). 2016 har inneburit omvälvande händelser i världen och i vår närhet. Som enskild människa kan det kännas tufft och svårt att försöka påverka sin omvärld i en bättre riktning – men visst går det att göra skillnad. Det är förstås enklare i det lilla och vardagsnära – och här finner jag i höst exemplet nya Fridhemsplan, och dess kiosker. Med flera års opinionsarbete har vi lyckats påverka så att Fridhemsplan kommer att göras om, få mer torgkänsla och präglas mer av folkliv än biltrafik. Och i höst har vi lyckats rädda de uppskattade kioskerna på Fridhemsplan. Jag skriver ”vi” och menar politiker men framför allt Kungsholmsbor och andra som gjort sina röster hörda.

Steget är förstås långt från Fridhemsplan till de stora frågorna i världen – men jag menar att det går att påverka utvecklingen i stort liksom i smått. Den folkrörelse på webben som börjat ta form under devisen #jagärhär – att motverka näthat och rasism med positiva, kärleksfulla, konstruktiva och uppmuntrande kommentarer – är ett tecken. Världens progressiva krafter har mycket att göra men tillsammans kan vi göra skillnad.

I det lilla – insändare från Vårt Kungsholmen nedan.

Kioskerna visar att vi kan göra skillnad

Ibland kan det verka svårt eller rentav omöjligt att påverka politiken och omgivningen – men det går. Det visar exemplet Fridhemsplans kiosker.

Förslagen om ett nytt Fridhemsplan utan kiosker mötte stort motstånd. Vi var många, bland annat liberaler, som gladdes över omdaningen – men som också menade att platsen skulle förlora mycket av sitt syfte och sin själ utan kioskerna. Ett torg behöver små näringsidkare! Och se, det gick att påverka! Även för oppositionspolitiker och vanliga kommuninvånare.

Första segern var att kioskerna skulle få återvända. Andra segern var att de får återvända till den bästa platsen, dvs själva den breda trottoaren i söderläge utanför Åhléns.

Nu hoppas vi liberaler att de nya kioskerna kan bli i form av de Stockholmskiosker som tagits fram i en arkitekttävling. Och att vi kan få mer torghandel, kanske både matmarknad och loppis, även söder om Drottningholmsvägen.

Engagemang i vårt samhälle gör skillnad. Ibland märks det snabbt och konkret. Ibland tar det förstås längre tid än med Fridhemsplans kiosker. Men i de långsiktiga stora frågorna är det ännu viktigare att försöka påverka. Det går!

Rasmus Jonlund
Kungsholmsbo och kommunpolitiker (L)

Bild: ur Vårt Kungsholmen 10 december, nr 49, 2016.

Stockholmskiosker på Fridhemsplan

Kioskerna ska få finnas kvar på ”nya Fridhemsplan” – men det kan bli en återkomst i ny form. Vi liberaler vill se konceptet Stockholmskiosker förverkligas, med start på Fridhemsplan.

STOCKHOLMSKIOSK. Dalahästen, ett av de vinannde bidragen, av Saga Karlsson och Linda Oredsson.
STOCKHOLMSKIOSK. Dalahästen, ett av de vinannde bidragen, av Saga Karlsson och Linda Oredsson.

Fridhemsplan ska äntligen omvandlas. Liberalerna och jag har propagerat länge för ett större, grönskande torg i soligt söderläge – med större plats för människor, handel och folkliv. Biltrafiken ska få flytta in i skuggan genom att den breda mittrefugen tas bort. Nu är dessa planer på väg att  bli verklighet.

Stockholmskioskerna är ett nytt koncept som togs fram för några år sedan – dåvarande kulturborgarrådet Madeleine Sjöstedt beskrev idén på sin blogg, där du också kan se bilder på de tre vinnande förslagen.

Tanken var att de många små byggnaderna i Stockholms stadsmiljö skulle kunna få ett mer tilltalande utseende som samtidigt gav ett modernt, Stockholmstypiskt tillägg. Tyvärr lades tanken med Stockholmskioskerna i träda efter valet. Det är tråkigt, för Stockholms stadsmiljö, och för vårt anseende, efter att staden (och de tävlande arkitekterna) lagt ned så mycket arbete.

Kioskerna vid Fridhemsplan såg ett tag ut att vara hotade – de ansågs inte få plats på det nya torget. Vi liberaler hörde till dem som protesterade livligast, och vi och de andra som värnade kioskerna fick rätt. Kioskerna med de små näringsidkarna får komma tillbaka när det nya torget är klart. Vore det då inte passande att låta Stockholmskioskerna göra sin fullvärdiga entré i stadsmiljön här, på Kungsholmens mest urbana plats?

Jag skriver om Stockholmskiosker till Fridhemsplan i veckans Vårt Kungsholmen (se nedan).

Läs vad jag tidigare skrivit om Fridhemsplan.

Vårt Kungsholmen 22 oktober 2016.
Vårt Kungsholmen 22 oktober 2016.

Levande Fridhemsplan rymmer både kiosker och folkliv

Ta chansen att  göra Fridhemsplan till något riktigt bra – en piazza för Kungsholmsborna, i soligt söderläge. Det kan göras utan att köra bort kioskerna och de små näringsidkarna.

Vårt Kungsholmen 20/2016, 14 maj.
Vårt Kungsholmen 20/2016, 14 maj (klicka på bilden för förstoring).

Fridhemsplan och Drottningholmsvägen har potential att bli Kungsholmens urbana hjärta – men stadsmiljön lämnar i dag mycket övrigt att önska. Här borde vi kunna skapa utrymme för mer folkliv. Mer plats för människor och mindre för bilarna, helt enkelt. Liberalerna har drivit frågan om förnyelse av Fridhemsplan i flera år. Vi har förespråkat mer grönska och en betydligt bredare trottoar på norra sidan, dvs i söderläge. Den breda, meningslösa mittrefugen på Drottningholmsvägen kan tas bort.

Nu ska Fridhemsplan och Drottningsholmsvägen äntligen göras om – men då försvinner de populära kioskerna, och man har inte velat ge dem plats att återuppstå efter omgörningen. Det vänder vi oss mot. Och vi liberaler tycker det är fel att ange tillgängligheten som orsak till att inte ha några kiosker i framtiden. Det är en felaktig och onödig motsättning man målar upp. Självklart ska tillgängligheten bli mycket bättre – men utrymmet med en bredare trottoar med torgkänsla räcker. Det gäller bara att planera klokt. Om detta har jag tidigare talat med Vårt Kungsholmen (se även bilden). Glädjande nog verkar den rödgröna majoriteten genom trafikborgarrådet tänka om (Vårt Kungsholmen 16 maj).

Men vi vill ännu mer med Fridhemsplan. Vi hoppas att de som styr staden bejakar fler av våra idéer – och skapar en solig piazza istället för dagens motorled. Ett grönskande Fridhemsplan med kiosker, uteservering och gärna matmarknad, kanske loppis och antikmarknad på helgerna? Med mer folkliv och större tillgänglighet kan fler människor vistas på Fridhemsplan – det ökar både trivseln och tryggheten.

Läs också gärna vår insändare i veckans Mitt i (även nedan).

Mitt i_Fridhemsplan_160517

Levande Fridhemsplan – med kiosker och serveringar

Äntligen ska Drottningholmsvägen vid Fridhemsplan göras om. Vi liberaler har länge förespråkat mer av torg och folkliv. Då borde kiosker med blommor, korv och annan försäljning vara självklara. Vi motsätter oss att dagens små näringsidkare tvingas bort!

Mer träd och planteringar, mer plats för uteserveringar, gärna gemensam för alla restauranger och caféer invid det framtida torget, då kan Fridhemsplan gå från asfaltsgrå trafikapparat till piazza med grönska och folkliv. Allt i soligt söderläge!

Torget söder om Drottningholmsvägen vid Hantverkargatans slut, idag en ofta bortglömd plats, kan leva upp ännu mer som marknadsplats. Kanske både frukt och grönt, om helgerna loppmarknad och antikhandel, och varför inte plats för kultur, tillfällig konst och teater, som många Kungsholmsbor efterlyser?

Modern stadsbyggnad för mer folkliv och fysiskt tillgänglighet skapar också en tryggare plats för alla.

Dagens rödgröna styrande i Stadshuset borde tänka om. Ta chansen, lyssna på oss liberaler och gör något riktigt bra av Fridhemsplan – för stockholmarna och Kungsholmsborna!

Rasmus Jonlund (L)
kommunfullmäktige

Björn Ljung (L)
kommunfullmäktige, stadsbyggnadsnämnden

Maria Johansson (L)
vice ordförande Kungsholmens stadsdelsnämnd

Förhastat och för litet för Fridhemsplan

Det är bra att trafiksäkerheten förbättras vid S:t Eriksgatan. Men staden missar chansen till ett riktigt helhetsgrepp på Kungsholmens centrala plats.

Nu är det extra trångt i korsningen S:t Eriksgatan/Fleminggatan. Det är bra att man bygger om för högre trafiksäkerhet, men tyvärr löser man bara en del av det som behöver ordnas. Folkpartiet har länge arbetat för en helhetslösning för Fridhemsplan, vilket jag också skrivit om flera gånger på bloggen och i lokaltidningarna. Nu missar staden chansen till ett sådant helhetsgrepp, och Kungsholmens centrala stråk och plats kommer att fortsätta domineras av trafik, asfalt och betong. Jag skriver om detta i senaste numret av Vårt Kungsholmen. Se nedan!

VÅRT KUNGSHOLMEN 14 mars 2015.
VÅRT KUNGSHOLMEN 14 mars 2015.

För lite och förhastat på Fridhemsplan

Ombyggnationen för större säkerhet vid S:t Eriksgatan, Fleminggatan och Fridhemsplan är välkommen. Även om det gärna hade kunnat gå fortare. Men framför allt är ombyggnaden som sker för liten.

Staden borde ha tagit chansen till ett helhetsgrepp på området mellan Fridhemsplan och S:t Eriksbron. Där borde man anlägga ett torg vid Fridhemsplan, som Folkpartiet länge förespråkat: Mer grönska och plats för människor i soligt söderläge, istället för dagens trafiktunga asfaltsplan. Det är oklokt att skynda fram med den komplicerade planen för kvarteret Väktaren – med gallerian, höjningen av husen och nybyggnation på innergården – utan att se till helheten. I en helhetssyn ingår givetvis såväl trafik som bostäder, kommers och kultur.

Förändringarna vid Fridhemsplan blir nu sammantaget sämre än de hade behövt bli. Trafiksäkerheten kan inte vänta. Men chansen till en större positiv förändring av stadsrummet riskerar att gå staden förbi. Det blir både för lite och förhastat.

Rasmus Jonlund (FP)
Kommunfullmäktige, Kungsholmsliberal, vice ordförande kulturnämnden Stockholms stad

Bostäder och torg på Fridhemsplan

Fridhemsplan kan bli ett grönskande torg med mer plats för människor – och vi kan bygga för både bostäder, kommers och kultur. Men Folkpartiet kräver en helhetslösning.

Kvarteret Väktaren, med bl a Åhléns, har varit ämnet för en lång diskussion. Stora planer finns för om-, ut- och nybyggnad med bostäder, galleria och annat. Från Folkpartiets sida har vi varit motsträviga – inte för att vi inte vill se fler bostäder, och inte heller för att vi har något emot handel och folkliv. Tvärtom vill vi se mer av folkliv på Fridhemsplan, men vi vill att man tar ett helhetsgrepp. Planerna för kvarteret Väktaren behöver ses över samtidigt som man satsar på att bygga om Fridhemsplan och Drottningholmsvägen. Vi upprepar vårt förslag om ett torg, där de många bilfilerna får flytta in i skuggan, den breda meningslösa mittrefugen slopas, och vi kan få en långsmal torgbildning i soligt söderläge – med plats för folkliv, serveringar och grönska. I stadsplaneringen av området behöver vi tänka på både bostäder och handel men också kultur.

Tillsammans med Kungsholmsliberalerna Björn Ljung från stadsbyggnadsnämnden och Maria Johansson i stadsdelsnämnden skriver jag i senaste Mitt i Kungsholmen (eftersom texten skickades in för ett tag sedan blev det min numera f d titel som ordförande). Se nedan!

Vi vill ha bostäder och torg vid Fridhemsplan

MITT I KUNGSHOLMEN 17 februari 2015.
MITT I KUNGSHOLMEN 17 februari 2015.

Planerna för kvarteret Väktaren, med omfattande om- och nybyggnad, verkar vara på väg mot beslut. Från Folkpartiet tycker vi att det är mycket olyckligt. Staden riskerar att missa chansen till en helhetslösning för Fridhemsplan.

Stockholm och Kungsholmen behöver fler bostäder, inte minst hyresrätter. Fridhemsplan, Kungsholmens centrala och urbana plats, behöver ett lyft, och gärna intressant handel och kultur. Ombyggnad och utveckling av kvarteret Väktaren kunde vara en del av detta. Därför bör ett beslut om Väktaren inte tas förhastat och isolerat.

Istället för att besluta om enstaka delar och kvarter vill vi se ett helhetsgrepp för bostäder, kommers, kultur och trafik. Husen, deras höjd, fasader och innehåll är bara en – men en viktig – del.

Gör ett torg av Fridhemsplan. Modernisera trafiklösningarna, ge mer plats för människor, grönska, caféer och torghandel i soligt söderläge. Pröva en passage under Drottningholmsvägen med en ny t-baneuppgång vid Hantverkargatan.

Våra förslag om Fridhemsplan har fått stöd i ord från många håll, men det gäller att orden övergår i handling. Om Socialdemokraterna nu är beredda att tänka om, se över planerna för Väktaren, och ta ett helhetsgrepp på Fridhemsplan är vi beredda till konstruktivt samarbete.

Rasmus Jonlund (FP)
ordförande Folkpartiet liberalerna Kungsholmen, vice ordförande kulturnämnden

Björn Ljung (FP)
gruppledare stadsbyggnadsnämnden

Maria Johansson (FP)
vice ordförande Kungsholmens stadsdelsnämnd

Ljus och folkliv hellre än kameror

Hur skapar vi en tryggare stad? Bättre belysning och en stadsmiljö med fler människor i rörelse är viktigare och effektivare än övervakningskameror. Det skriver jag i veckans Vårt Kungsholmen.

En stad där alla kan känna sig trygga är ett viktigt mål, för politiken och för oss som människor. Staden har många kvaliteter och Stockholm är en ganska trygg stad, men upplevelser av otrygghet måste också tas på allvar. Ett bra sätt att öka tryggheten är att förbättra belysningen, både allmän gatubelysning och fasadbelysning som också kan ge skönhetsupplevelser. En mer inbjudande, trivsam miljö är också  viktigt för platser som Fridhemsplan. Jag skrev om detta här och i lokaltidningen Mitt i tidigare i veckan. Nu skriver jag om samma ämne i Vårt Kungsholmen (se text och ”urklipp” nedan – klicka för större bild).

Vi måste bygga, och belysa, staden för att skapa en miljö där människor vill vistas och kan känna sig trygga. En god stadsmiljö är också en trygg stadsmiljö. Fler människor i rörelse, på dagtid, kvällar och helger (och gärna också nätter) är i sig en stor trygghet. Det är bättre och ger fler vinster än att sätta upp övervakningskameror, med tveksam effekt. Människors ögon, och händer, är effektivare än kameraögon!

VÅRT KUNGSHOLMEN 24/2014, 14 juni.
VÅRT KUNGSHOLMEN 24/2014, 14 juni.

Fler människor och bättre belysning gör Kungsholmen tryggare

Alla borde kunna röra sig tryggt i Stockholm. På Kungsholmen tycker nästan 8 av 10 att det är tryggt att gå hem ensam på kvällen – men nästan var tredje avstår ofta från att gå på torg, parker och gångvägar för att de upplevs otrygga efter mörkrets inbrott.

Människors upplevda otrygghet är ett problem att ta på allvar.

Ljus är viktigt för trygghet dygnet och året runt. På två år har de som är nöjda med belysningen ökat från 59 till 68 procent. Vi borde också jobba mer med att lysa upp vackra hus, fasader och broar – det ger både trygghets- och skönhetsupplevelser. Hela Kungsholmen runt borde också vara upplyst.

Stor trygghet finns i andra människor. Människoögon är ofta mer effektiva än kameraögon. Mer folkliv med butiker, serveringar och ett levande torg vid Fridhemsplan är därför en av våra viktigaste trygghetsskapande åtgärder!

Rasmus Jonlund (FP)
Ordförande Folkpartiet Kungsholmen, kommunfullmäktigekandidat

Belysning och människor ger tryggare stad

Bättre belysning är viktigt för tryggheten – och kan också göra staden vackrare. Tillsammans med fler människor i rörelse kan vi få en god cirkel mot en tryggare och trivsammare stad.

LJUSPUNKT. Stadshuset på Kungsholmen är en av stadens upplysta fasader. Wikimedia/MindBlocker.
LJUSPUNKT. Stadshuset på Kungsholmen är en av stadens upplysta fasader. Wikimedia/MindBlocker.

Trygghet är i mycket en fråga om upplevelse. Även om få människor utsätts för brott på Stockholms och Kungsholmens gator och i parkerna, inträffar det likväl, och rädslan för att något ska hända är en känsla värd att ta på allvar. Vi ska inte överreagera i jakten på trygghet, genom att t ex överanvända övervakningskameror, så att vi sätter andras trygg- och frihet ur spel, men vi ska använda de verktyg och metoder som har effekt mot både brottslighet och för den upplevda tryggheten.

Belysning är en sådan effektiv metod som många efterlyser. På Kungsholmen har det blivit bättre på senare år, men jag tror att det kan bli ännu mycket bättre, ljusare på vissa platser och fler platser som kan få belysning överhuvudtaget på t ex Kungsholmen runt och Lilla Essingen runt. Det handlar om vanliga gatulampor – men vi kan också passa på att göra staden vackrare. Upplysta fasader och broar är något som vi har varit alldeles för försiktiga med i Stockholm. Det kan ge både ökad trygghet, estetiska upplevelser, och är ett sätt att få belysningen att smälta in väl i staden utan samma risk att bli störande.

Den viktigaste trygghetsfaktorn – viktigare än fler övervakningskameror – är fler människor i rörelse. En tryggare och trevligare stadsmiljö där fler människor vill vara kan starta en god cirkel som gör vår stad ännu tryggare och trevligare… Det är en av anledningarna till att vi i Folkpartiet på Kungsholmen vill bygga om Fridhemsplan och skapa ett riktigt, människovänligt, grönskande torg.

Om trygghet och belysning skriver jag i senaste Mitt i, se nedan!

MITT I 3 juni 2014.
MITT I 3 juni 2014.

Fler människor och fler upplysta fasader gör Kungsholmen tryggare

Alla borde kunna röra sig tryggt i Stockholm. Så är det inte i dag. Även om risken att bli utsatt för brott är liten, upplevs många miljöer som mörka och öde.

På Kungsholmen tycker nästan 8 av 10 att det är tryggt att gå hem ensam på kvällen – men nästan var tredje avstår ofta från att gå på torg, parker och gångvägar för att de upplevs otrygga efter mörkrets inbrott.

Människors upplevda otrygghet är ett problem att ta på allvar.

Ljus är viktigt för trygghet dygnet och året runt. På två år har de som är nöjda med belysningen ökat från 59 till 68 procent. Vi borde också jobba mer med att lysa upp vackra hus, fasader och broar – det ger både trygghets- och skönhetsupplevelser och minskar risken för att belysning ibland upplevs störande. Hela Kungsholmen runt borde också vara upplyst.

Stor trygghet finns i andra människor. Människoögon är ofta mer effektiva än kameraögon. Mer folkliv med butiker, serveringar och ett levande torg vid Fridhemsplan är därför en av våra viktigaste trygghetsskapande åtgärder!

Rasmus Jonlund (FP)
Ordförande Folkpartiet Kungsholmen, kommunfullmäktigekandidat

Mer plats för folkliv på Norr Mälarstrand

Folkpartiet på Kungsholmen vill göra plats för mer folkliv. Vid Norr Mälarstrand betyder det att bilparkering kan bli serveringar och cykelstråk.

MER PLATS FÖR MÄNNISKOR. Folkpartiet vill flytta på parkeringar vid Norr Mälarstrand och göra mer plats för bl a cyklister och barnvagnar.
MER PLATS FÖR MÄNNISKOR. Folkpartiet vill flytta på parkeringar vid Norr Mälarstrand och göra mer plats för bl a cyklister och barnvagnar.

Vi blir fler Kungsholmsbor och stockholmare, och vi vistas gärna ute. Kungsholmen runt i allmänhet och Norr Mälarstrand i synnerhet är platser där människor gärna flanerar, springer, leker (om man tillhör de yngre generationerna) eller sitter still och njuter i solen.

Många har här också en av kanske världens finaste cykelvägar, för ”cykelpromenader” eller snabbare pendling till jobbet. Här finns också en stor bilparkering, nästan hela vägen från Rålambshovsparken till Stadshuset.

Det börjar bli trångt på Norr Mälarstrand, inte minst på strandpromenaden och cykelbanan – och på dagens fåtaliga men populära serveringar.

Samtidigt finns stor potential att utveckla denna Kungsholmens ”guldkust” i soligt söderläge. Därför föreslår vi i Folkpartiet i vårt lokala valprogram ”fler restauranger och mötesplatser på Norr Mälarstrand – flytta parkeringsplatser och anlägg promenadstråk, caféer och restauranger.”

Vi är inte fiender till bilen eller parkeringar – men vi menar att detta är fel plats för stora parkeringsytor. En förändring kan inte komma över en natt, eller ens ett år, men jag ser framför mig hur vi gradvis kan börja omvandla Norr Mälarstrand. Förslagsvis först delar av sträckan mellan Rålis och Kungsholmstorg, där jag tog bilden i veckan: nära både vår största park och knutpunkten Fridhemsplan. Här är det också som trängst, på promenaden och den smala cykelvägen, men kanske också som vackrast, med nära vattenkontakt, planteringar och vajande trädkronor. Vårt Kungsholmen skriver om detta i dag; se också klippet nedan.

Tidsplanen och exakt utformning är något vi naturligtvis behöver titta noga på. Kanske kan man ha flexibilitet med olika användningsområden vid olika tider på året. Själva Norr Mälarstrand har också stor potential och borde kunna omvandlas från känslan av genomfartsled till mer av stadsgata.

VK_140510_N-Mälarstrand
VÅRT KUNGSHOLMEN 19/2014, 10 maj. Klicka för större bild.

Bygg en tätare och grönare stad

Stockholm växer fortare än någon räknat med och växtvärk råder på flera områden. Det är bra att vi bygger mer, tätare och ibland högre – men vi får heller inte glömma alla andra viktiga kvaliteter som krävs för en bra stad. Dit hör grönskande parker och offentliga rum, där människor vill och vågar vara.

TÄTARE OCH GRÖNARE. Skisserat exempel.
GRÖNSKA OCH FOLKLIV. Skisserat exempel.

Stockholm är inte färdigbyggt och tur är det. När vi har passerat 900 000 invånare och beräknas nå en miljon stockholmare, bara inom stadens gränser, redan om åtta år, behövs fler bostäder, utrymme för fler och expanderande arbetsplatser, och all infrastruktur som hör den goda staden till; förskolor, skolor, och inte minst kollektivtrafik – för vi vill ju att staden ska växa hållbart för både människor och miljö. De kommande 140 000 fler bostäderna som Alliansen planerar till 2030 är helt nödvändiga inte bara för alla enskilda och familjer som behöver någonstans att bo, utan också för arbetsgivarna i såväl privat som offentlig sektor som utan bostäder för nya anställda ser rekryteringsproblem och hotad konkurrenskraft. (DN om privata rekryterare och SvD, Vårdfokus och Stockholmsbloggen om vården och Folkpartiets förslag om fler personalbostäder inom landstinget).

Inom stadens gränser finns också plats att växa. Byggandet tar fart i Stockholm, på Årstafältet utökas planerna med 50 procent, för  5 000 fler invånare (Direktpress). Vi kan förtäta den befintliga staden, bygga vidare på den populära kvartersstaden (eller ”promenadstaden” som Stockholms stad ibland kallar den), både i den klassiska innerstaden och i förorterna. ”Utanför tullarna” kan vi också på vissa håll bygga högre, men de spektakulära skyskraporna blir nog få och det är heller inte med sådana som vi kommer att lösa bostadsbehoven.

Kvartersstaden, med sina täthet och 6, 8 eller möjligen i vissa nya kvarter 10 våningar är inte bara populär – den är också oerhört effektiv när det gäller nya bostäder på en viss yta. De som bor tätt bor också miljövänligt, med många bostäder och boende blir också underlaget stort för kollektivtrafik och behovet av bil mindre. Tunnelbana, spårväg och bilpooler kommer att bli det moderna Stockholms melodi.

En stad är inte en samling hus. En stad är sina invånare, och stadens karaktär och styrka uppstår i mötet mellan dessa invånare, och dem som besöker staden. Det räcker inte att bygga fler bostäder, arbetsplatser och butikslokaler, nej, det räcker inte ens att bygga fler förskolor och skolor och mer kollektivtrafik. Vi måste skapa fler och kvalitativa offentliga rum, där människor vill vistas och mötas – även utan kommersiella ändamål. Hur vi planerar för våra offentliga utomhusplatser är särskilt viktigt i en nordlig, nästan arktisk stad som Stockholm, där kyla och mörker råder stora delar av året.

Bra offentliga miljöer måste sätta människorna först. I de delar av Stockholm som präglats av modernismens bildyrkan handlar det om att prioritera ned biltrafiken. Breda, ibland framsprängda motorleder som bildar sår i stadsmiljön kan läkas genom att smalnas av och kantas av hus och träd. Det ska inte behöva innebära sämre framkomlighet för bilar som behöver köra i staden; det värsta är förstås bilar som står stilla – parkerade i gatumark, eller allra värst i bilköer. På platser som Fridhemsplan finns stora möjligheter att genom effektivt utnyttjande av platsmarken ge folklivet större utrymme utan konflikt med bilarna, och anlägga ett grönskande, myllrande torg i soligt söderläge.

Varierad kvartersstad är en uppskattad boendemiljö - som inte borde vara förbehållen förra sekelskiftets stenstad. (Avsaknaden av solsken 2 januari är däremot inget stadsbyggnaden kan göra något åt.)
VARIATION. Varierad kvartersstad en vinterdag på Kungsholmen.

Bra städer består också av de fasader som husen vänder utåt. Den populära kvartersstadens tillgång har också varit dess varierade arkitektur – vi ska blanda olika stilar, åldrar och uttryck på husen; balkonger, portar, och alla andra detaljer bör kunna användas för en levande stadsbild – också det viktigt vintertid!

I den täta staden blir inte bara torgen (och fasaderna) utan även parkerna oerhört viktiga. Täta kvarter med ofta små gårdar gör att människor i alla åldrar behöver någon annanstans att gå för att få ljus och luft. När vi förtätar staden kommer och bör vi bebygga vissa ytor som kanske är gröna men ofta också igenväxta, otillgängliga, mörka, otrygga och helt enkelt rätt oanvändbara när vi bygger en stad. Istället kan vi skapa både effektivare och mer attraktiva parker med gräsmattor, träd, välansade buskage, bra belysning och inte minst hög tillgänglighet för såväl barn och äldre som personer med olika funktionsnedsättningar.

För att säkerställa att vi inte bara bygger en tätare utan också en grönare stad vill jag att vi har som mål att för varje ny bostad plantera ett nytt träd. Kan det inte ske i en park så kanske på en gård eller längs gatorna – för visst är trädkantade gator genast oerhört mycket trevligare? Och är det inte trivsel och trygghet vi vill känna i vår stad? En stad som finns till för de människor som bor där och besöker den; en stad som består av sina hus, torg och parker.

Folkpartiet bejakar Stockholms utveckling och en tätare stad. Men vi ser också de ytterligare kvaliteter som behövs för att vi verkligen ska bygga den goda staden. När vi i morgon beslutar om vårt valprogram för Stockholms stad kommer jag att föreslå att vi blir ännu tydligare kring det som handlar om torg och offentliga miljöer. Och det är frågor som jag kommer att driva hårt i valrörelsen, för Kungsholmen och hela Stockholm.

 

Att försöka göra skillnad

Många lägger stora delar av sin fritid på sitt politiska engagemang. Det handlar om att vilja göra skillnad – i det stora eller i det nära. Jag är djupt imponerad av alla fritidspolitiker och den tid och den energi de lägger ner. Själv fick jag i dag förtroende för ytterligare ett år som ordförande för Folkpartiet på Kungsholmen, och det är samtidigt läge att summera mina uppdrag i Stockholms stad, i det kulturpolitiska 2013.

ORDFÖRANDE. Redogjorde i kväll för den utåtriktade verksamheten i Folkpartiet Kungsholmen under 2013, genom nedslag på vår blogg där vi redovisar våra olika aktiviteter.
ORDFÖRANDE. Redogjorde i kväll för den utåtriktade verksamheten i Folkpartiet Kungsholmen under 2013, genom nedslag på vår blogg där vi redovisar våra olika aktiviteter.

Jag har förmånen att ägna i princip hela dagarna, inklusive många kvällar och helger, åt politik. Jag skriver förmån eftersom jag har ett så roligt jobb, så intressanta uppdrag och får chansen att lära mig, uttrycka mig, och påverka.

För mig är politiken alltså delvis ett helt vanligt, ovanligt jobb. Jag är tjänsteman som hjälper andra att formulera och kommunicera sina idéer och förslag. Att balansera detta med att själv få vara förtroendevald känns både roligt och viktigt. Exempelvis här på bloggen formulerar jag mig som mig själv. Jag har förstås förmånen av en arbetsgivare som är mycket förstående för ett politiskt engagemang. Både på jobbet och som fritidspolitiker träffar jag dagligen andra fritidspolitiker, som har helt andra ”vanliga” jobb och andra sysselsättningar. Oavsett om de är lärare, sjuksköterskor, forskare, företagare, människorättsjurister, barnskötare eller något annat imponeras jag alltid av den tid, den energi och det engagemang de lägger ner jämte sina dagliga värv och andra sysslor – ibland på någorlunda arvoderade uppdrag, ofta helt obetalt.

Politik handlar om att försöka göra skillnad. Och de flesta av oss politiker har det som fritidssyssla – även om engagemanget förstås ofta genomsyrar ett helt liv. Det är vi som fyller de vardagliga styrelsemötena, kampanjerna, nämndsammanträdena och väljarmötena, och får det demokratiska systemet att fungera. Några vill rädda världen, andra vill förbättra sin närmiljö och lokalsamhället, många vill göra både och. Från klimatutmaningar och demokratibistånd till parker och förskolor vill vi göra skillnad.

Jag må delvis tala i egen sak, men jag tycker att fritidspolitiker är värda större uppmärksamhet och mer respekt. Jag tror att det vore viktigt för demokratin. Det är synd att vi har blivit färre, och att färre svenskar därmed känner en ”vanlig” politiker. Det gäller förstås särskilt i en storstad som Stockholm. Läs gärna vad jag tidigare skrivit om demokrati och politik, bl a om att slå ett slag för fritidspolitikerna.

I kväll har jag med drygt 25 andra deltagit i vårt lokala liberala årsmöte för Folkpartiet på Kungsholmen. Vi lyssnade till jämställdhetsminister Maria Arnholm, vars område ju sträcker sig från de minsta till de största sammanhangen. Vi talade om vad vi gjort och vill göra framåt; det handlar mycket om just parker, om förskolor och stadsplanering inte minst för Fridhemsplan. Läs gärna mer på vår blogg fpkungsholmen.wordpress.com där vi samlar insändare, nyhetsartiklar, kampanjrapporter m m.

Jag fick förtroende som ordförande för ytterligare ett år, och det är dessa frågor jag och vi arbetar med lokalt: med Linda, Charlotta, Björn, Lars, Magnus, Lena och alla andra. På jobbet får jag arbeta för bl a de historiskt stora investeringarna i Stockholms sjukhus, och för en starkare och modern psykiatri. Och i mina kulturpolitiska uppdrag ägnar vi oss inte minst åt bibliotek och barnkultur men också mycket annat – läs gärna min lilla årsrapport nedan!

Och läs gärna min vän Hanna Gerdes personligt grundade betraktelse över fritidspolitiken och engagemangets drivkrafter.

Rapport från Stockholms kulturpolitik 2013

BILDNINGSBORG. Interiör från Stockholms Stadsbibliotek.
BILDNINGSBORG. Interiör från Stockholms Stadsbibliotek.

Det har som vanligt varit ett spännande och intressant kulturpolitiskt år i Stockholm. I kulturnämnden fortsätter vi satsningen på bibliotek och läsning, inte minst för barn och unga, och allra mest för att nå pojkar och unga män. Läsning är en jämställdhetsfråga och därför är denna grupp särskilt prioriterad i stadens lässatsning under 2014. En satsning på läsombud på förskolor på Södermalm har mött ett stort intresse och under 2014 är målet att införa läsombud i alla stadsdelar. Många bibliotek har renoverats under året, framför allt i förorterna. Nämnas kan bland annat Skärholmens, Björkhagens, Husby, Aspuddens, Sköndals och Hagsätra bibliotek och det nya biblioteket i Hässelby gård (invigs i februari). Öppettiderna utökas. I Husby invigdes i mars 2013 Stockholms första Berättarministerium. 2014 införs lånekort för papperslösa. Kungsholmens bibliotek, som renoverades för några år sedan, är ett av Stockholms största.

EL SISTEMA finns i många länder och städer. Här en bild från Conservatory Lab Charter School i Boston, vars El Sistema-ansvariga Rebecca Levi Winston belönats med ett musikledarpris från Yale (conservatorylab.org)
MUSIKGLÄDJE. El Sistema finns i många länder och städer. Här en bild från Conservatory Lab Charter School i Boston, vars El Sistema-ansvariga Rebecca Levi Winston belönats med ett musikledarpris från Yale (conservatorylab.org)

Kulturstödet har förändrats och utökats kraftigt. Med det nya stödet har fler än någonsin sökt kulturstöd och långt fler ansökningar har beviljats. Man kan nu få stöd för allt från enskilda program till långsiktig verksamhet upp till tre år, mot tidigare max ett år i taget. Under 2013 har Stockholm varit huvudsaklig finansiär för den mycket uppmärksammade internationella litteraturfestivalen på Moderna museet liksom dansfestivalen Dance hjärta Stockholm. Dansen, som tidigare varit underrepresenterad i bidragsgivningen, har fått flera fleråriga stöd.

Kulturskolan har med sitt nya digitala kösystem fått en mycket smidigare lösning för barn och föräldrar. Det är nu tydligt vad man köar till och var i staden. Det nya kösystemet bidrog till ca 2 000 fler elevplatser i Kulturskolan det första året. En fortsatt utmaning är att öka räckvidden och nå fler barn vilket görs bl a med El Sistema i Skärholmen/Bredäng och Husby. Omkring 330 barn deltog i det stora uppstartsmötet på Berwaldhallen. El Sistema utvidgas 2014. Allt fler elever i skolan får dessutom ta del professionell kultur genom ”Kulan”-subventionen. 2014 blir ett barnkulturår med en storsatsning i Stockholm.

Stockholms Stadsarkiv, beläget på Kungsklippan, är en central verksamhet för demokratin och offentlighetsprincipen i staden. Arkivet arbetar bl a med s k ”History Marketing” av Stockholm. Stadsbyggnadsritningarna som finns bevarade från 1713 har t ex utsetts till världsminne av UNESCO. Arkivet driver också arbetet med en modern e-förvaltning i Stockholm. Glädjande nog ökar besöken till institutionen och öppettiderna har förlängts.

Albin Karlssons blommande, magiska träd i närbild. Foto: stockholmkonst.se
PARKKONST. Albin Karlssons blommande magiska träd i Brovaktsparken. Foto: stockholmkonst.se

Stadsteatern är Nordens största teater och erbjuder en mängd föreställningar, både breda uppsättningar med stor publik och smalare uppsättningar på mindre scener. Från halvårsskiftet 2013 ingår Kulturhuset i samma organisation. Det ger stora möjligheter till att skapa mer kultur inom allt från debatt över design till musik och litteratur. Lokalerna i Sveriges största och mest centrala besöksmål, Kulturhuset vid Sergels torg, kommer också att kunna utnyttjas bättre. Sammanslagningen till Kulturhuset Stadsteatern har gått bra, tagits emot väl och redan gett positiva resultat. 2014 öppnas ett nytt profilbibliotek som riktar sig till tonåringar. Sedan Folkpartiet fick ansvar för kulturpolitiken kommer alltså tre helt nya profilbibliotek ha öppnats i Kulturhuset: Plattan, Tiotretton och Lava.

Konstrådet och Stockholm Konst fortsätter arbetet med konstnärlig gestaltning i stadens fastigheter och offentliga lokaler. Under 2013 slutfördes och invigdes bl a Kristinebergs Slottspark och Brovaktsparken på västra Kungsholmen.